Den preliminära befolkningssiffran för 2022 är 64 718 personer. Det innebär en preliminär befolkningsökning med 394 personer. Det är en större befolkningsökning än för åren 2020 och 2021. Den fastställda befolkningssiffran för 2022 kommer från SCB 2023-02-22.

Den procentuella befolkningsökningen i Östersunds kommun har varit högre än den procentuella befolkningsökningen för riket totalt de senaste åren. Ökningen för Östersunds kommun är dock inte lika hög procentuellt som ökningen är för kommuner med fler än 50 000 invånare.

Bruttoregionprodukt (BRP) är den regionala motsvarigheten till bruttonationalprodukt (BNP) mätt från produktsidan: värden av all produktion av varor och tjänster i en region. Nyckeltalet visar den ekonomiska utvecklingen inom det geografiska området.

Tilliten till andra är fortfarande något högre i Östersunds kommun än i riket. Dock har andelen sjunkit och något fler uppger att de i allmänhet inte kan lite på andra människor 2022 jämfört med 2020. Det är en högre andel män än kvinnor som uppger avsaknad av tillit till andra. 

På områdesnivå uppger en högre andel i Odensala än i kommunen i stort att de litar på de flesta människor. I Torvalla är situationen den omvända. I länet är tilliten lägre bland unga vuxna, 16 - 29 år, än i andra åldersgrupper.

I Östersunds kommun uppger en högre andel jämfört med riket att de avstått från att gå ut ensamma på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Det är en betydligt högre andel kvinnor än män som uppger att de avstått från att gå ut ensam.

I Östersunds kommun anmäldes totalt 932 våldsbrott år 2022. Det är en ökning sedan år 2021. Östersunds kommun har ett något högre antal anmälda våldsbrott per antal/100 000 inv. än jämförbara kommuner och ett högre antal än riket som helhet.

Nyckeltalet avser en summering av: Försök till mord eller dråp, Misshandel inkl. grov, Våldtäkt inkl. grov, Grov kvinnofridskränkning, Grov fridskränkning, Våld mot tjänsteman och Rån inkl. grovt, antal/100 000 inv. Statistiken redovisas efter den kommun där brottet har begåtts (brottsplats). 

Föräldrapenning är ett ekonomiskt stöd som föräldrar får för att kunna vara hemma och ta hand om sina barn i stället för att arbeta, söka arbete eller studera. Alla föräldrar som har vårdnad om ett barn har rätt till föräldrapenning. Föräldrar kan få föräldrapenning under sammanlagt 480 dagar per barn.

Andelen föräldrapenningdagar som togs ut av män i Östersunds kommun var år 2022 31,1%. Det är en ökning sett till de två senaste årens uttag av föräldrapenningdagar men färre än uttagen under år 2018 och 2019.

Även om det är en ökande trend så går utvecklingen väldigt långsamt när det gäller andelen föräldrapenningdagar som tas ut av män. Östersund ligger fortfarande på en något högre nivå än både jämförbara kommuner och riket i stort, även om gapet minskar.

En förälder som behöver stanna hemma från sitt arbete för att tillfälligt vårda ett sjukt barn har rätt till ekonomiskt stöd, vilket heter tillfällig föräldrapenning för vård av barn och kallas ofta VAB.

I Östersunds kommun tog män ut 39,8% av de tillfälliga föräldrapenningdagarna (VAB-dagar) under 2022 vilket är en liten ökning från året innan. Sett till de senaste fem åren så har statistiken legat på ungefär samma nivå med små förändringar upp och ner.

Utvecklingen att män och kvinnor ska dela lika på andelen tillfälliga föräldrapenningdagar (VAB) i Sverige går långsamt även om mäns uttag av VAB-dagar ökar sakta både i Östersunds kommun, i riket och i jämförbara kommuner.

Kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns mediannettoinkomst i riket var under år 2021 79,12 %. I Östersund ligger kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns mediannettoinkomst på 86,29%. Östersund ligger högre än både riket och jämförbara kommuner och placerar sig därmed i den övre tiondelen.

Kassalikviditet mäter organisationens betalningsförmåga på kort sikt.
Kassalikviditeten för Östersunds kommun har förstärkts från 2020 års värde på 44,68 till 131,75 under 2021 och är därmed högre än för liknande kommuner och endast marginellt under utfallet för riket.

Östersunds kommun uppvisade år 2022 ett resultat som andel av skatt och generella statsbidrag på 3,97 % vilket kan jämföras med 4,59 % utfall för riket och 6,5 % för jämförbara kommuner. 

Positiva värden indikerar ett högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Östersunds kommun uppvisar 2021 en total nettokostnadsavvikelse på 4,47 % för förskola, fritidshem, grundskola, gymnasieskola, individ och familjeomsorg samt vård och omsorg för äldre, exklusive LSS. Detta är en ökning från år 2020 med en procentenhet. Utfallet 2021 är högre än riket och betydligt högre än för jämförbara kommuner som låg på -2,19 %. 

Soliditet mäter organisationens betalningsförmåga på lång sikt.

Utfallet sedan 2016 visar att soliditeten i Östersunds kommun succesivt har ökat där kommunen samtliga år har legat under liknande kommuner men över riksgenomsnittet. Här visar 2021 års resultat på ett trendbrott då Östersunds kommun påvisar en lägre soliditet än för både riket och liknande kommuner. 

Östersunds kommun uppvisar en högre nettokostnadsavvikelse/invånare jämfört med utfallet för kommuner över 50 000 invånare och utfallet för riket. Avvikelsen har ökat mellan åren 2020-2022.

Nyckeltalet anger verksamhetens resultat dividerat med erhållna skatter och statsbidrag. Verksamhetens resultat består av verksamhetens nettokostnader, skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning.

Östersunds kommun har ett lägre resultat jämfört med liknande kommuner medan resultatet ligger strax under utfallet för riket.

Nyckeltalet visar hur stor andel av nettoinvesteringarna som finansierats via kommunens egna medel.
Östersunds kommun har år 2021 en betydligt lägre grad av självfinansiering jämfört med både liknande kommuner och riket i genomsnitt. Självfinansieringsgraden har minskat stadigt sedan år 2019.

Delaktighetsindex visar en samlad bild av hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Poängen baseras på 25 frågor om möjligheter till medborgardelaktighet i kommunen. Indexet har från 2019 till 2020 ökat från 61 till 67, därefter sjönk värdet till 61 igen år 2021 för att sedan år 2022 öka till 64. 
Östersunds kommun ligger under resultatet för jämförbara kommuner och strax över utfallet för riket.

Valdeltagandet ökade under valet 2018 jämfört med valet 2014. Valdeltagandet sjönk vid valet 2022 och redovisade ett resultat lägre än valet 2014. Östersund ligger trots detta högre än såväl riket som jämförbara kommuner.

Andelen förstagångsväljare har ökat i hela riket och även i Östersund men andelen röstande i Östersund är lägre än riket och jämförbara kommuner.

Det går att inom gruppen förstagångsväljare hitta stora skillnader när det kommer till benägenheten att rösta. Valdeltagande är betydligt högre bland de förstagångsväljare som går eller har gått ett studieförberedande program i gymnasieskolan än bland dem som går eller har gått ett yrkesförberedande,. Det finns också tydliga skillnader i deltagande bland förstagångsväljare beroende på föräldrarnas utbildningsnivå och efter svensk och utländsk bakgrund. Ovanstående gäller riksnivå. (källa: SCB:s valstatistik).