Andelen invånare 25 - 64 år med eftergymnasial utbildning är högre än riket och jämförbara kommuner. Andelen utbildade män är fortsatt betydligt lägre än kvinnor.

Andel som har svarat "Mycket bra" eller "Ganska bra" på frågan "Vad är din uppfattning kring möjligheten för kommunens invånare att kunna bo kvar i kommunen samtidigt som man genomför eftergymnasiala studier är högre i Östersunds kommun än riket och kommuner över 50 000 invånare. 

Kostnaden per inskrivet barn i förskolan har ökat både i riket generellt och i Östersunds kommun. Kostnaderna i Östersunds kommun har dock minskat något mindre än i riket i stort.

Antalet barn per årsarbetare i förskolan är 5 vilket är något lägre än 2021. Siffran är likartad med riket och något lägre än jämförbara kommuner. 

Nettokostnadsavvikelsen för förskola inkl. öppen förskola i Östersunds kommun har minskat kraftigt från 12,3 % år 2021 till 7,1 % 2022. Den beräknade nettokostnadsavvikelsen är dock fortsatt högre än andra jämförbara kommuner. 

89.39 % av barnen 1-5 år i Östersunds kommun är inskrivna i förskolan. Det är något högre andel än riket och kommuner i samma storleksklass som Östersund

Effektivitetsindex är en sammanvägning av kvalitetsindex och resursindex för kommunal förskolor. Östersunds index har ökat från 48 till 58 mellan 2021 och 2022. Östersunds kommun har nu ett högre index än snittet i riket och liknande kommuner storleksmässigt.

84 % av medborgarna bedömer att förskolan fungerar bra i Östersunds kommun. Detta är lägre än liknande kommuner och riket i stort. Trenden för Östersunds kommun är sjunkande jämfört med 2021 då andelen var 88%

Antalet barn/lärare med förskolelärarlegitimation i Östersunds kommun är 12 vilket är samma som liknande kommuner och 1 färre barn/lärare än riket. 

Andelen elever i åk 3 vårterminen-2023 som klarar alla delprov för svenska och svenska som andra språk var 76,5 procent. Resultatet är högre än 2022 års nivå och även högre än rikssnittet och andra jämförbara kommuner.

Vårterminen 2023 hade 87,2 procent av eleverna i årskurs 6 lägst betyget E i matematik. Det innebär en minskning med ca 0,5 procentenheter sedan 2022 då andelen var 88,4 procent. I jämförelse med andra jämförbara kommuner och riket ligger Östersunds kommuns snitt högre.

Behörigheten till yrkesförberedande gymnasieprogram uppgick till 85,9 procent vid vårterminen 2023. Detta är en ökning från 2022 med ca 1,5 procentenhet. Ökningen är framförallt stor bland flickor som ökar med ca 4,5 procent. Östersunds kommuns snitt är fortsatt högre än riket och andra jämförbara kommuner.

88,3 procent av eleverna i Östersunds kommun är behöriga till yrkesprogram. Från 2022 är det en ökning med 3 procentenheter och nivån är över både riksgenomsnittet samt andra jämförbara kommuner.

Av Östersunds elever ger 82,8 procent positiva svar på frågan om man känner sig trygg i skolan, vilket är över snittet i riktet som är  80,2 procent. En större andel pojkar (85 procent) känner sig trygg i jämförelse med flickor där 82 procent känner sig trygg.

Kostnaden per elev i grundskolan har ökat både i riket generellt och i Östersunds kommun. Östersunds kommuns kostnader verkar dock ha ökat något mer än andra jämförbara kommuner där man nu ligger över dessa. 120 024 kronor mot 116 669 kr i kommungruppen.

Nettokostnadsavvikelsen för grundskola i Östersunds kommun har gått från  -1,76 % år 2021 till 3,61% 2022. Detta är högre än både riket och andra jämförbara kommuner. 

Andelen legitimerade lärare har minskat i Östersunds kommun och ligger under både riket och andra jämförbara kommuner.

Andel elever i årskurs 9 med lägst betyget E i idrott och hälsa är oförändrad mellan 2022 och 2023. Östersunds kommun ligger fortsatt över riksgenomsnittet och andra jämförbara kommuner. 

Effektivitetsindex är en sammanvägning av kvalitetsindex och resursindex för kommunal grundskola F-9. Östersunds utfall har minskat under de senaste åren och man har ett lägre index (22) än snittet i riket (49) och liknande kommuner storleksmässigt (51)

Finns inget värde för 2019 i Kolada

Nettokostnadsavvikelsen för fritidshem inkl. öppen fritidsverksamhet i Östersunds kommun har ökat från  - 5,78 % år 2021 till - 9,19 % 2021.

Måttet anger antal unika individer 6-15 år som går i musik- eller kulturskola dividerat med alla invånare 6-15 år. I Östersund deltar 10,59 % av ungdomar i åldern 6-15 år i musik- eller kulturskola medan utfallet i riket är 15,39 % och i jämförbara kommuner 12,54 %.

2023 var andelen gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, 73 % vilket var en högre andel jämfört med riket och jämförbara kommuner. Dock är det en minskning sedan 2022 med ca 2 %.

71,1 % av gymnasieeleverna i Östersunds kommun går ut gymnasiet med examen inom 4 år. Det är ett något sämre resultat än riket där 72,1 % går ut gymnasiet med examen inom 4 år och lägre än jämförbara kommuner som ligger på 74,5 %.

Kostnaden per elev i gymnasieskolan har i Östersunds kommun i princip inte ökat mellan 2021 och 2022. Däremot har kostnaderna ökat i riket och andra jämförbara kommuner vilket gör att Östersunds kommun numera ligger betydligt under dessa. 

Nettokostnadsavvikelsen för gymnasieskola i Östersunds kommun har minskat från - 6,52 % år 2021 till - 7,34 % 2022. Detta är betydligt under riket och andra jämförbara kommuner. 

Gymnasieelever med indraget studiestöd pga. ogiltig frånvaro har ökat marginellt i Östersunds kommun sedan 2022. Utfallet på 6,8 % är  lägre än riket och andra jämförbara kommuner. Skillnaden mellan pojkar och flickor i gymnasiet är markant där pojkarnas frånvaro är betydligt högre än flickornas.

Resultatet för 2022 har förbättrats sedan 2021 och Östersunds kommun ligger över både riket och andra jämförbara kommuner.