Data eftersläpar ett år för den geografiska kommunen (2021) då data ännu inte är tillgängligt. 

Geografiska kommunen: De fossila koldioxidutsläppen i Östersunds kommun som geografiskt område har minskat med 55 procent eller cirka 134 000 ton fossil koldioxid mellan 2010 och 2021. En stor del av minskningen härrör från att Jämtkraft levererar 100 procent förnybar el till sina lokalkunder sedan 2011. Utsläppsminskningen beror också på att bensinanvändningen minskat med nära 50 procent och torvanvändningen med nära 90 procent under perioden 2010–2021.

Utmaningen för kommande år är framför allt relaterat till sektorn vägtransporter och arbetsmaskiner. Förutom att sektorn utgör merparten av de fossila koldioxidutsläppen så minskade utsläppen under perioden 2010-2021 endast med 30 procent, vilket är relativt lågt i jämförelse med den totala utsläppsminskningen.

Kommunorganisationen: De årliga fossila koldioxidutsläppen i kommunorganisationen har minskat med 83 procent eller cirka 8 400 ton fossil koldioxid under perioden 2010 till 2022. Omräknat per anställd är minskningen 86 procent. 

Jämfört med 2021 minskade utsläppen 2022 med 34 procent eller ca 900 ton koldioxid. Utsläppsminskningen härrör delvis från uppvärmning där emissionsfaktorn för den nyttjade fjärrvärmen från Jämtkraft var betydligt lägre än tidigare år på grund av att torven fasats ut som energikälla samt en låg andel oljeeldning i värmeverken.

En stor utsläppspost som under 2022 minskade med 36 procent var interna fordon (ej upphandlade tjänster). Dieselförbrukningen minskade med hela 77 procent medan bensinförbrukningen minskade med 9 procent jämfört 2021. 

Även utsläpp från externa entreprenörer minskade under 2022 vilket är en post som under åren varierat på grund av bland annat skillnader i behov av vintervägsunderhåll.

Två utsläppsposter ökade under 2022 jämfört med 2021. Det var eldning av olja för uppvärmning och tjänsteresor med flyg. Kommunen har fortfarande ett fåtal oljepannor i fastighetsbeståndet kvar att fasa ut. 

Senaste 5-årsperiodens utsläppsminskning om 382 ton per år visar att målet om fossilbränslefri kommunorganisation 2025 är nåbart men att det kommer krävas en ökad minskningstakt. Det krävs en fortsatt minskning om 437 ton fossil koldioxid per år för att organisationen ska nå målet under 2025.

Den största källan till utsläpp av växthusgaser är transporter som under 2021 stod för 46 procent av de totala utsläppen. Mellan 2020 och 2021 var utsläppen närapå oförändrade, det samma gällde för sektorn transporter. De kategorier som minskade utsläppen mest var industri samt avfall medan el och fjärrvärme samt arbetsmaskiner ökade något. Utsläppen som redovisas är genererade inom den geografiska kommunen och tar inte hänsyn till konsumtion.
Konsumtionsbaserade utsläpp följs upp på nationell nivå av Naturvårdsverket och sedan 2022 finns även beräkningar
på kommunnivå från Swedish environmental institute (SEI). Dessa beräkningar visar att Östersundaren släpper ut 6 319 ton CO2e per person och år i jämförelse med medelsvensken som ligger på 6 272 ton CO2e. Detta är då exklusive offentliga investeringar och konsumtion. Med dessa inräknat uppgår utsläppen till ca 10 ton CO2e per person och år. För att nå Parisavtalets mål om att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader behöver de konsumtionsbaserade utsläppen uppgå till högst 1 ton per person och år till 20502.

Utsläpp i detta nyckeltal omfattar jordbruk, industri, energiproduktion, bränslen mm i det geografiska området. Källa: RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) samt Nationella emissionsdatabasen.

Borgmästaravtalet
Östersunds kommun anslöt sig till Borgmästaravtalet 2009. Detta innebar att kommunen skulle minska växthusgasutsläppen med 60 % mellan 1990 och 2020 enligt SMED (Svenska miljödatabasen). När målet sattes verkade det omöjligt att nå, men genom minskningar inom sektorerna el och fjärrvärme, industri och transporter mm så har målet nåtts. 

Kommunen arbetar för att ställa om till en fossilfri fordonsflotta. Kommunens verksamheter ska i första hand upphandla gasbilar eller elbilar. Vid årsskiftet 2022–2023 fanns det 474 tjänstefordon (personbilar och
lätta lastbilar under 3,5 ton) i den interna fordonsflottan, vilket är en ökning med 39 fordon jämfört med föregående
år och en ökning med 107 fordon sedan 2016. Under senaste året minskade antalet fordon drivna på fossil diesel med 40 procent och rena bensindrivna fordon fasades ut redan 2019. Däremot så finns 59 fordon med elhybridmotor som fortfarande tankar bensin. Detta innebär att den årliga volymen förbrukad bensin har ökat under den senaste fyraårsperioden. Gasfordonen fortsätter att öka och utgjorde vid årsskiftet 2022/2023 43 procent av tjänstefordonen (personbilar och lätta lastbilar under 3,5 ton). Likaså ökade elfordonen som i sin tur utgjorde 30 procent av fordonen, en nära 60-procentig ökning sedan föregående år. Även dieselfordon drivna på HVO100 ses öka något medan etanolfordonen fasades ut helt under 2022.

86 procent av de lätta fordonen (under 3,5 ton) möjliggör för användning av förnybara bränslen, vilket är en ökning med sex procentenheter sedan föregående år. Dessa är bilar som kan drivas på el, gas, etanol samt HVO100. Antalet fossildrivna fordon minskade med 19 sedan föregående år. Antalet tunga fordon (över 3,5 ton) uppgår till 72 och
drivs till 79 procent genom HVO100, 13 procent genom fossil diesel och 8 procent genom gas.

Andelen miljöbilar enligt Kolada är betydligt större än i riket och jämförbara kommuner.

I Östersunds kommun ökar omställningen av personbilsflottan i ungefär samma takt som för landet. I slutet av 2022 fanns det 1 968 laddbara fordon i kommunen, en ökning med 56 procent jämfört året innan. Av dessa är 55 procent personbilar och lätta lastbilar som endast går på el, 44 procent är laddhybrider och knappa en procent utgörs av eldrivna bussar och motorcyklar. Laddbara bilar utgör 5,5 procent av den totala bilflottan i Östersunds kommun som geografiskt område. Tillgänglig laddinfrastruktur är en förutsättning för utvecklingen av eltrafiken, och antalet laddpunkter i Östersunds kommun fortsätter att öka men däremot i lägre takt jämfört med fordonen. I slutet av 2022 fanns det 248 laddpunkter fördelade på 67 offentliga laddstationer i kommunen, det är en ökning med 11 procent jämfört med året innan och med över 140 procent sedan 2016.
Projektet "Ladda i Mittstråket" har under början av 2023 totalt installerat 77
laddstolpar av 85 planerade på sträckan mellan Sundsvall och Storlien, däribland 10 stycken i Östersund och en i Brunflo.

Den genomsnittliga körsträckan är jämförbar med liknande kommuner och något lägre än riket. Dock behöver körsträckan med bil minska för att kommunens mål om ändrad färdmedelsfördelning ska nås till 2030; 40% bil, 20 % kollektivtrafik, 40 % aktiva transporter med gång och cykel. Detta bidrar även till att kunna nå målet om en fossilbränslefri kommun till 2030. 

Indikatorn gäller: Total körsträcka i mil och år med personbilar registrerade i det geografiska området dividerat med totalt antal invånare i det geografiska området. Avser körsträcka för bilar registrerade i det geografiska området och säger ingenting om i vilka geografiska områden dessa bilar har kört. Avser bilar registrerade på såväl juridiska som fysiska personer. Källa Trafa.

Andelen fossiloberoende fordon i kommunorganisationen är 82%, vilket är högre än i riket och jämförbara kommuner. Det är i linje med att nå målsättningen om en fossilfri fordonsflotta 2025.

Kommunen arbetar för att ställa om till en fossilfri fordonsflotta. Kommunens verksamheter ska i första hand upphandla gasbilar eller elbilar. Vid årsskiftet 2022–2023 fanns det 474 tjänstefordon (personbilar och lätta lastbilar under 3,5 ton) i den interna fordonsflottan, vilket är en ökning med 39 fordon jämfört med föregående år och en ökning med 107 fordon sedan 2016. Under senaste året minskade antalet fordon drivna på fossil diesel med 40 procent och rena bensindrivna fordon fasades ut redan 2019. Däremot så finns 59 fordon med elhybridmotor som fortfarande tankar bensin. Detta innebär att den årliga volymen förbrukad bensin har ökat under den senaste fyraårsperioden. Gasfordonen fortsätter att öka och utgjorde vid årsskiftet 2022/2023 43 procent av tjänstefordonen (personbilar och lätta lastbilar under 3,5 ton). Likaså ökade elfordonen som i sin tur utgjorde 30 procent av fordonen, en nära 60-procentig ökning sedan föregående år. Även dieselfordon drivna på HVO100 ses öka något medan etanolfordonen fasades ut helt under 2022. En utbytesplan för utfasning av bensin- och dieseldrivna bilar är framtagen inom organisationen, detta som ett steg i att göra fordonsflottan fossilfri. Kommunorganisationen arbetar med att utöka möjligheten till laddning av kommunorganisationens elbilar. Under 2022 installerades totalt 36 laddstationer, varav 27 i Lit. Det är ett viktigt steg för att möjliggöra en fossilfri fordonsflotta. För att kommunorganisationen ska bli fossilbränslefri krävs både en fordonsflotta som möjliggör användning av förnybara drivmedel inklusive el samt att fordonen endast tankas med förnybart. 86 procent av de lätta fordonen (under 3,5 ton) möjliggör för användning av förnybara bränslen, vilket är en ökning med sex procentenheter sedan föregående år. Dessa är bilar som kan drivas på el, gas, etanol samt HVO100. Antalet fossildrivna fordon minskade med 19 sedan föregående år. Antalet tunga fordon (över 3,5 ton) uppgår till 72 och drivs till 79 procent genom HVO100, 13 procent genom fossil diesel och 8 procent genom gas.
 

Mätmetod & Källa
Antal fossiloberoende personbilar samt lätta lastbilar i kommunorganisationen delat med totala antalet personbilar och lätta lastbilar i kommunorganisationen. Med fossiloberoende menas bilar som har möjlighet att köra på ett bränsle från förnybara källor men som inte nödvändigtvis gör det hela tiden. Bilar av typerna gas (CNG, biogas, naturgas, metangas), el, E85, laddhybrid (förutsatt att de kan laddas med sladd), vätgas samt bilar godkända av tillverkaren att köras på HVO100 (syntetisk diesel med förnybart ursprung) är inkluderade. Källa: Miljöfordon Sverige

I Östersunds kommun ökar omställningen av personbilsflottan i ungefär samma takt som för landet. I slutet av 2022 fanns det 1 968 laddbara fordon i kommunen, en ökning med 56 procent jämfört året innan. 55 procent är personbilar och lätta lastbilar som endast går på el, 44 procent är laddhybrider och knappa en procent utgörs av eldrivna bussar och motorcyklar. Laddbara bilar utgör 5,5 procent av den totala bilflottan i Östersunds kommun som geografiskt område.
Tillgänglig laddinfrastruktur är en förutsättning för utvecklingen av eltrafiken, och antalet laddpunkter i Östersunds kommun fortsätter att öka men däremot i lägre takt jämfört med fordonen. I slutet av 2022 fanns det 248 laddpunkter fördelade på 67 offentliga laddstationer i kommunen, det är en ökning med 11 procent jämfört med året innan och med över 140 procent sedan 2016.

Mätmetod & Källa
Antal fossiloberoende personbilar i det geografiska området delat med totala antalet personbilar i det geografiska området. Med fossiloberoende menas bilar som har möjlighet att köra på ett bränsle från förnybara källor men som inte nödvändigtvis gör det hela tiden. Bilar av typerna gas (CNG, biogas, naturgas, metangas), el, E85, laddhybrid (förutsatt att de kan laddas med sladd), vätgas samt bilar godkända av tillverkaren att köras på HVO100 (syntetisk diesel med förnybart ursprung) är inkluderade. Källa: Miljöfordon Sverige

Beräkning av kommunorganisationens energianvändning för perioden 2016-2022 reviderades 2023. Observera att siffrorna i dessa års miljöredovisningar därför inte är enhetliga med denna uppföljning. 

Mellan 2020 och 2021 ökade energianvändningen per anställd med 13 procent och den faktiska energianvändningen i kommunorganisationen ökade med 16 procent
eller cirka 16 200 MWh och var i nivå med energianvändningen 2018 och 2019. Ökningen härrör framför allt från uppvärmning, som står för den största andelen av
energianvändningen, där leveransen av fjärrvärme till kommunens fastigheter ökade med 9 procent. Även energianvändningen för transporter ökade där externa
transporttjänster såsom snöröjning stod för den största ökningen. 

Enligt kommunens Program för avfall ska vi sortera ut 60 procent till år 2028. Med nuvarande trend kommer den
målsättningen inte att lyckas. Gemensamt för de kommuner i Sverige som redan nu når upp i materialåtervinningsnivåer runt 60 procent är att de satsar relativt mycket resurser på kommunikation och har infört
fastighetsnära insamling av förpackningar. I och med att kommunen senast 2027 enligt lag ska införa fastighetsnära
insamling av förpackningar ökar chanserna för att ändra trenden. De nationella etappmålen för återanvändning och
materialåtervinning ligger på 55 procent till 2025 och 65 procent till 2035.

Under hösten 2022 genomfördes en plockanalys för att få en uppfattning om renheten i restavfallet respektive
matavfallet från villor och flerfamiljshus. Trenden visar på ett mer rättsorterat restavfall än tidigare år, men utsorteringen av förpackningar och matavfall måste fortfarande bli bättre. Resultatet från analysen visar att andelen material i restavfallet som sorterats rätt bland flerfamiljshusen uppgår till 45 viktprocent att jämföra med villorna där denna andel uppgick till 53 viktprocent.
Vid jämförelser med de senast två plockanalyserna som genomfördes år 2016 och 2019, kan man se att andelen förpackningar och tidningar har minskat något sedan 2016. Matavfallet har också minskat i restavfallet. Sett till plockanalysens resultat skulle hushållen troligen kunna halvera mängden i kärlet för restavfall genom att bli bättre på att sortera ut matavfall och förpackningar. Det skulle halvera antalet transporter med restavfall till Sundsvalls förbränningsanläggning.
 

Indikatorn redovisar antal kilogram hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning inklusive biologisk behandling dividerat med totalt antal kilogram insamlat hushållsavfall. I hushållsavfall ingår mat- och restavfall (inklusive så kallat jämförligt avfall från bland annat affärer, kontor, industrier och restauranger), grovavfall inklusive trädgårdsavfall, farligt avfall samt den del av hushållsavfallet som omfattas av producentansvar (förpackningar, tidningar, elavfall, batterier etc.) även om det inte faller under kommunalt renhållningsansvar. Källa: Avfall Sverige.

Insamlat hushållsavfall i kommunen ökade under 2021 samtidigt som mindre material samlades in för återvinning, vilket inte är i linje med kommunens målbild. Enligt program för avfall bör vi ha minskat mängd avfall till minst 379 kg per invånare senast år 2028. 2021 samlades 432 kg avfall in per invånare, vilket är en ökning sedan tidigare år.

I kommunens program och strategi för avfall anges att vi ska förebygga att sopor uppstår, genom att återanvända samt handla hållbart, alltså köpa sånt som inte blir sopor på en gång. Därmed ska mängden insamlat hushållsavfall till år 2028 ha minskat med 25 % till 379 kg/inv jämfört med 516 kg/inv. år 2016.

Östersunds kommuns målbild är att verka för att andelen ekologisk mat följer nationella målsättningar för ekologisk andel i offentliga kök. Den nationella livsmedelsstrategin anger att 60% att livsmedlen ska vara ekologiska till 2030.
Andelen ekologisk mat har ökat från 30% 2017 till 42% 2020 för att sedan sjunka till 40 % år 2021. Det nationella målet nås ej. Utfallet är dock något högre än riket och jämförbara kommuner.

Källa Ekomatcentrum

Andelen ekologiskt odlad åkermark i kommunen ligger mycket över jämförbara kommuner och riket. Östersunds kommun och Jämtlands län har en stor andel ekologiskt odlad åkermark. Detta beror på mycket goda förutsättningar i länet för ekologisk odling, samt att en stor andel som odlas är grönfoder.

Indikatorn gäller; Ekologiskt odlad åkermark som omfattar arealer jordbruksmark som brukas med ekologiska produktionsmetoder och som uppfyller kraven enligt Rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, dividerat med total areal åkermark, andel (%). källa Jordbruksverket.

Andelen skyddad natur är mycket låg jämfört med riket och jämförbara kommuner. De skydd som avses bildas företrädesvis av länsstyrelsen och skogsstyrelsen. Kommunen har möjlighet att bilda kommunalt naturreservat, ett har bildats hittills för Lillsjön. Ett förslag om att bilda naturreservat på Östberget kommer att behandlas under 2023.

Nyckeltalet avser Areal skyddad natur totalt, dividerat med areal totalt i det geografiska området. Med skyddad natur avses område inom nationalpark, naturreservat, naturvårdsområden och biotopskyddsområde. Källa: SCB

Två typer av matsvinn mäts inom skola och förskola, serverings- och tallrikssvinn. Serveringssvinn är tillagad mat som blir över efter servering och måste kastas. Tallrikssvinn är den mat som gästerna kastar. Mat som blir över efter servering och kan tas om hand är inte svinn. Det är rester och går att återanvända. Svinnet mäts dagligen i alla kök och trenden med årlig minskning av svinn håller i sig. Årets mätresultat går i linje med tidigare år på flera plan. Störst svinn finns på serveringskök. Där tillagas ingen mat och där är svårt att exakt beräkna och tillaga rätt antal portioner. Serveringsköken är ofta dessutom små och dåligt utrustade så möjligheten att ta vara på rester är väldigt begränsad. Minst svinn finns på mindre tillagningskök, framför allt på förskolor.
Under 2022 har kommunen mätt kökssvinn från två äldrematskök respektive matsvinn på fyra äldreboenden. Detta kommer utgöra utgångsvärde för kommande mätningar.