Beräkning av kommunorganisationens energianvändning för perioden 2016-2022 reviderades 2023. Observera att siffrorna i dessa års miljöredovisningar därför inte är enhetliga med denna uppföljning. 

Mellan 2020 och 2021 ökade energianvändningen per anställd med 13 procent och den faktiska energianvändningen i kommunorganisationen ökade med 16 procent eller cirka 16 200 MWh och var i nivå med energianvändningen 2018 och 2019. Ökningen härrör framför allt från uppvärmning, som står för den största andelen av energianvändningen, där leveransen av fjärrvärme till kommunens fastigheter ökade med 9 procent. Även energianvändningen för transporter ökade där externa transporttjänster såsom snöröjning stod för den största ökningen. 

Den största källan till utsläpp av växthusgaser är transporter som under 2021 stod för 46 procent av de totala utsläppen. Mellan 2020 och 2021 var utsläppen närapå oförändrade, det samma gällde för sektorn transporter. De kategorier som minskade utsläppen mest var industri samt avfall medan el och fjärrvärme samt arbetsmaskiner ökade något. Utsläppen som redovisas är genererade inom den geografiska kommunen och tar inte hänsyn till konsumtion.
Konsumtionsbaserade utsläpp följs upp på nationell nivå av Naturvårdsverket och sedan 2022 finns även beräkningar
på kommunnivå från Swedish environmental institute (SEI). Dessa beräkningar visar att Östersundaren släpper ut 6 319 ton CO2e per person och år i jämförelse med medelsvensken som ligger på 6 272 ton CO2e. Detta är då exklusive offentliga investeringar och konsumtion. Med dessa inräknat uppgår utsläppen till ca 10 ton CO2e per person och år. För att nå Parisavtalets mål om att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader behöver de konsumtionsbaserade utsläppen uppgå till högst 1 ton per person och år till 20502.

Utsläpp i detta nyckeltal omfattar jordbruk, industri, energiproduktion, bränslen mm i det geografiska området. Källa: RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) samt Nationella emissionsdatabasen.

Borgmästaravtalet
Östersunds kommun anslöt sig till Borgmästaravtalet 2009. Detta innebar att kommunen skulle minska växthusgasutsläppen med 60 % mellan 1990 och 2020 enligt SMED (Svenska miljödatabasen). När målet sattes verkade det omöjligt att nå, men genom minskningar inom sektorerna el och fjärrvärme, industri och transporter mm så har målet nåtts. 

Utsläppen är relativt låga jämfört med riket och jämförbara kommuner. Detta beror delvis på låg andel stora industrier i Östersunds kommun. Trenden är dessutom nedåtgående. En annan utsläppskälla är fordon, under pandemiåren 2020/2021 minskade transportarbetet vilket kan förklara en viss del av nedgången.
Denna indikator beskriver totala emissioner av kväveoxider (NOx) avseende utsläppet från samtliga sektorer inom det geografiska området delat på invånare. Källa: SMED via SMHI och Nationella emissionsdatabasen.

Data eftersläpar ett år för den geografiska kommunen (2021) då data ännu inte är tillgängligt. 

Geografiska kommunen: De fossila koldioxidutsläppen i Östersunds kommun som geografiskt område har minskat med 55 procent eller cirka 134 000 ton fossil koldioxid mellan 2010 och 2021. En stor del av minskningen härrör från att Jämtkraft levererar 100 procent förnybar el till sina lokalkunder sedan 2011. Utsläppsminskningen beror också på att bensinanvändningen minskat med nära 50 procent och torvanvändningen med nära 90 procent under perioden 2010–2021.

Utmaningen för kommande år är framför allt relaterat till sektorn vägtransporter och arbetsmaskiner. Förutom att sektorn utgör merparten av de fossila koldioxidutsläppen så minskade utsläppen under perioden 2010-2021 endast med 30 procent, vilket är relativt lågt i jämförelse med den totala utsläppsminskningen.

Kommunorganisationen: De årliga fossila koldioxidutsläppen i kommunorganisationen har minskat med 83 procent eller cirka 8 400 ton fossil koldioxid under perioden 2010 till 2022. Omräknat per anställd är minskningen 86 procent. 

Jämfört med 2021 minskade utsläppen 2022 med 34 procent eller ca 900 ton koldioxid. Utsläppsminskningen härrör delvis från uppvärmning där emissionsfaktorn för den nyttjade fjärrvärmen från Jämtkraft var betydligt lägre än tidigare år på grund av att torven fasats ut som energikälla samt en låg andel oljeeldning i värmeverken.

En stor utsläppspost som under 2022 minskade med 36 procent var interna fordon (ej upphandlade tjänster). Dieselförbrukningen minskade med hela 77 procent medan bensinförbrukningen minskade med 9 procent jämfört 2021. 

Även utsläpp från externa entreprenörer minskade under 2022 vilket är en post som under åren varierat på grund av bland annat skillnader i behov av vintervägsunderhåll.

Två utsläppsposter ökade under 2022 jämfört med 2021. Det var eldning av olja för uppvärmning och tjänsteresor med flyg. Kommunen har fortfarande ett fåtal oljepannor i fastighetsbeståndet kvar att fasa ut. 

Senaste 5-årsperiodens utsläppsminskning om 382 ton per år visar att målet om fossilbränslefri kommunorganisation 2025 är nåbart men att det kommer krävas en ökad minskningstakt. Det krävs en fortsatt minskning om 437 ton fossil koldioxid per år för att organisationen ska nå målet under 2025.

Den genomsnittliga körsträckan är jämförbar med liknande kommuner och något lägre än riket. Dock behöver körsträckan med bil minska för att kommunens mål om ändrad färdmedelsfördelning ska nås till 2030; 40% bil, 20 % kollektivtrafik, 40 % aktiva transporter med gång och cykel. Detta bidrar även till att kunna nå målet om en fossilbränslefri kommun till 2030. 

Indikatorn gäller: Total körsträcka i mil och år med personbilar registrerade i det geografiska området dividerat med totalt antal invånare i det geografiska området. Avser körsträcka för bilar registrerade i det geografiska området och säger ingenting om i vilka geografiska områden dessa bilar har kört. Avser bilar registrerade på såväl juridiska som fysiska personer. Källa Trafa.

Östersunds kommun har högre tillgänglighet till kollektivtrafik än riket och jämförbara kommuner. Det skapar goda förutsättningar för att nå kommunens mål om följande färdmedelsfördelning till år 2030; 40 % bil, 20 % kollektivtrafik och 40 % aktiva transporter med gång och cykel. Det är angeläget att nya bostäder uppfyller kravet på god tillgänglighet till kollektivtrafik. Men man ser en trend att antalet bostäder som byggs på landsbygden ökar, vilket medför en risk för att man inte uppfyller kravet på god tillgänglighet till kollektivtrafik. Bakgrunden är att kommunen har få tomter till salu och att kommuninvånare då letar upp tomter på landsbygden på egen hand. Det finns alltså ett behov av att kommunen planlägger fler villatomter.

Indikatorn anger; Andel befolkning i det geografiska området som har en trafikerad hållplats inom 500 meter från sin folkbokföringsadress. Med trafikerad hållplats avses hållplats, för samtliga trafikslag som trafikeras med minst en avgång per timme, vardagar mellan 06:00 och 20:00. Avståndet till hållplats utgår från fågelavstånd och beaktar inte väg- och gatunät. Källa SCB

Andelen fossiloberoende fordon i kommunorganisationen är 82%, vilket är högre än i riket och jämförbara kommuner. Det är i linje med att nå målsättningen om en fossilfri fordonsflotta 2025.

Kommunen arbetar för att ställa om till en fossilfri fordonsflotta. Kommunens verksamheter ska i första hand upphandla gasbilar eller elbilar. Vid årsskiftet 2022–2023 fanns det 474 tjänstefordon (personbilar och lätta lastbilar under 3,5 ton) i den interna fordonsflottan, vilket är en ökning med 39 fordon jämfört med föregående år och en ökning med 107 fordon sedan 2016. Under senaste året minskade antalet fordon drivna på fossil diesel med 40 procent och rena bensindrivna fordon fasades ut redan 2019. Däremot så finns 59 fordon med elhybridmotor som fortfarande tankar bensin. Detta innebär att den årliga volymen förbrukad bensin har ökat under den senaste fyraårsperioden. Gasfordonen fortsätter att öka och utgjorde vid årsskiftet 2022/2023 43 procent av tjänstefordonen (personbilar och lätta lastbilar under 3,5 ton). Likaså ökade elfordonen som i sin tur utgjorde 30 procent av fordonen, en nära 60-procentig ökning sedan föregående år. Även dieselfordon drivna på HVO100 ses öka något medan etanolfordonen fasades ut helt under 2022. En utbytesplan för utfasning av bensin- och dieseldrivna bilar är framtagen inom organisationen, detta som ett steg i att göra fordonsflottan fossilfri. Kommunorganisationen arbetar med att utöka möjligheten till laddning av kommunorganisationens elbilar. Under 2022 installerades totalt 36 laddstationer, varav 27 i Lit. Det är ett viktigt steg för att möjliggöra en fossilfri fordonsflotta. För att kommunorganisationen ska bli fossilbränslefri krävs både en fordonsflotta som möjliggör användning av förnybara drivmedel inklusive el samt att fordonen endast tankas med förnybart. 86 procent av de lätta fordonen (under 3,5 ton) möjliggör för användning av förnybara bränslen, vilket är en ökning med sex procentenheter sedan föregående år. Dessa är bilar som kan drivas på el, gas, etanol samt HVO100. Antalet fossildrivna fordon minskade med 19 sedan föregående år. Antalet tunga fordon (över 3,5 ton) uppgår till 72 och drivs till 79 procent genom HVO100, 13 procent genom fossil diesel och 8 procent genom gas.
 

Mätmetod & Källa
Antal fossiloberoende personbilar samt lätta lastbilar i kommunorganisationen delat med totala antalet personbilar och lätta lastbilar i kommunorganisationen. Med fossiloberoende menas bilar som har möjlighet att köra på ett bränsle från förnybara källor men som inte nödvändigtvis gör det hela tiden. Bilar av typerna gas (CNG, biogas, naturgas, metangas), el, E85, laddhybrid (förutsatt att de kan laddas med sladd), vätgas samt bilar godkända av tillverkaren att köras på HVO100 (syntetisk diesel med förnybart ursprung) är inkluderade. Källa: Miljöfordon Sverige

I Östersunds kommun ökar omställningen av personbilsflottan i ungefär samma takt som för landet. I slutet av 2022 fanns det 1 968 laddbara fordon i kommunen, en ökning med 56 procent jämfört året innan. 55 procent är personbilar och lätta lastbilar som endast går på el, 44 procent är laddhybrider och knappa en procent utgörs av eldrivna bussar och motorcyklar. Laddbara bilar utgör 5,5 procent av den totala bilflottan i Östersunds kommun som geografiskt område.
Tillgänglig laddinfrastruktur är en förutsättning för utvecklingen av eltrafiken, och antalet laddpunkter i Östersunds kommun fortsätter att öka men däremot i lägre takt jämfört med fordonen. I slutet av 2022 fanns det 248 laddpunkter fördelade på 67 offentliga laddstationer i kommunen, det är en ökning med 11 procent jämfört med året innan och med över 140 procent sedan 2016.

Mätmetod & Källa
Antal fossiloberoende personbilar i det geografiska området delat med totala antalet personbilar i det geografiska området. Med fossiloberoende menas bilar som har möjlighet att köra på ett bränsle från förnybara källor men som inte nödvändigtvis gör det hela tiden. Bilar av typerna gas (CNG, biogas, naturgas, metangas), el, E85, laddhybrid (förutsatt att de kan laddas med sladd), vätgas samt bilar godkända av tillverkaren att köras på HVO100 (syntetisk diesel med förnybart ursprung) är inkluderade. Källa: Miljöfordon Sverige

Kommunen har antagit en reviderad Riktlinje för mat och måltider inom vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområden KS 00646-2023. Med sänkt ambitionsnivå gällande att uppnå andelen ekologiska livsmedel. 

Andelen invånare i Östersunds kommun med fetma har ökat till 2022 men är fortsatt lägre än riket. Det är en högre andel män än kvinnor i kommunen som har fetma. Andelen invånare med fetma är de som beräknats ha ett BMI 30 eller högre.

Hälften av invånarna i kommunen beräknas ha övervikt eller fetma, dvs BMI 25 eller högre. (Källa: Hälsa på lika villkor, 2022). 

Andelen i Östersunds kommun som skattar sin hälsa som god har ökat mellan 2020 och 2022 och ligger nu i nivå med riket. Det är en högre andel män jämfört med kvinnor som skattar sin hälsa som god. 

Andelen vuxna invånare med gott psykiskt välbefinnande är något lägre i Östersunds kommun jämfört med riket. Resultatet hämtas från folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor, där den svarande får ta ställning till en rad påståenden kring sitt psykiska välbefinnande utifrån vilket ett samlat mått på psykiskt välbefinnande tas fram. Utvecklingen för kvinnor har varit negativ, och det är en lägre andel kvinnor än män som har ett gott psykiskt välbefinnande. 

Föräldrapenning är ett ekonomiskt stöd som föräldrar får för att kunna vara hemma och ta hand om sina barn i stället för att arbeta, söka arbete eller studera. Alla föräldrar som har vårdnad om ett barn har rätt till föräldrapenning. Föräldrar kan få föräldrapenning under sammanlagt 480 dagar per barn.

Andelen föräldrapenningdagar som togs ut av män i Östersunds kommun under år 2023 var 32,3%. Det visar på en ökande trend över tid och slår den tidigare högsta siffran från år 2018 då uttaget var 32%.

Även om det är en ökande trend så går utvecklingen väldigt långsamt när det gäller andelen föräldrapenningdagar som tas ut av män då kvinnor fortfarande tar ut resterande 67,7%. Östersund ligger på en något högre nivå än både jämförbara kommuner och riket i stort, vilket är en trend som består.

En förälder som behöver stanna hemma från sitt arbete för att tillfälligt vårda ett sjukt barn har rätt till ekonomiskt stöd, vilket heter tillfällig föräldrapenning för vård av barn och kallas ofta VAB.

I Östersunds kommun tog män ut 38,7% av de tillfälliga föräldrapenningdagarna (VAB-dagar) under 2023 vilket är en tillbakagång från de senaste åren. 

Utvecklingen mot att män och kvinnor ska dela lika på andelen tillfälliga föräldrapenningdagar (VAB) i Sverige går långsamt även om mäns uttag av VAB-dagar ökar över tid både i Östersunds kommun, i riket och i jämförbara kommuner. Östersunds kommun ligger marginellt över riket och jämförbara kommuner.

Kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns mediannettoinkomst i riket var under år 2021 79,12 %. I Östersund ligger kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns mediannettoinkomst på 86,29%. Östersund ligger högre än både riket och jämförbara kommuner och placerar sig därmed i den övre tiondelen.

Antal anmälda brott om grov kvinnofridskränkning i kommunen har tredubblats mellan åren 2021 och 2022, och ligger på en historiskt hög nivå. Utfallet 71 anmälda brott per 100 000 invånare är mer än dubbelt så högt som för riket. 

Antal anmälda misshandelsbrott i nära relation mot kvinnor i kommunen har ökat under de senaste åren och är högre än i både riket och jämförbara kommuner. 

Tilliten till andra är fortfarande något högre i Östersunds kommun än i riket. Dock har andelen sjunkit och något fler uppger att de i allmänhet inte kan lite på andra människor 2022 jämfört med 2020. Det är en högre andel män än kvinnor som uppger avsaknad av tillit till andra. 

På områdesnivå uppger en högre andel i Odensala än i kommunen i stort att de litar på de flesta människor. I Torvalla är situationen den omvända. I länet är tilliten lägre bland unga vuxna, 16 - 29 år, än i andra åldersgrupper.

I Östersunds kommun uppger en högre andel jämfört med riket att de avstått från att gå ut ensamma på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Det är en betydligt högre andel kvinnor än män som uppger att de avstått från att gå ut ensam.

I Östersunds kommun anmäldes totalt 932 våldsbrott år 2022. Det är en ökning sedan år 2021. Östersunds kommun har ett något högre antal anmälda våldsbrott per antal/100 000 inv. än jämförbara kommuner och ett högre antal än riket som helhet.

Nyckeltalet avser en summering av: Försök till mord eller dråp, Misshandel inkl. grov, Våldtäkt inkl. grov, Grov kvinnofridskränkning, Grov fridskränkning, Våld mot tjänsteman och Rån inkl. grovt, antal/100 000 inv. Statistiken redovisas efter den kommun där brottet har begåtts (brottsplats). 

Bruttoregionprodukt (BRP) är den regionala motsvarigheten till det nationella måttet – bruttonationalprodukt (BNP). BRP är det samlade värdet av alla producerade varor och tjänster i en region under ett år. BRP visar hur stor produktionen är räknat i kronor. Här visas BRP dividerat med antal invånare i kommunen. Östersunds kommuns BRP ligger högre än rikets BRP, men lägre än utfallet för kommuner över 50000 invånare. Det såg även ut så för åren 2019 och 2020.

Positiva värden indikerar ett högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Östersunds kommun uppvisar 2022 en total nettokostnadsavvikelse på 4,54 % för förskola, fritidshem, grundskola, gymnasieskola, individ och familjeomsorg samt vård och omsorg för äldre, exklusive LSS. Detta är en ökning från år 2021 med 0,07 %. Utfallet 2022 är högre än riket och betydligt högre än för jämförbara kommuner som låg på -2,43 %.

Nyckeltalet anger verksamhetens resultat dividerat med erhållna skatter och statsbidrag. Verksamhetens resultat består av verksamhetens nettokostnader, skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning.

Östersunds kommun har ett lägre resultat jämfört med liknande kommuner medan resultatet ligger strax under utfallet för riket.