Årsarbetare anger antalet anställda om den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och arbetade timmar för timavlönade summeras till heltidsanställningar.

Östersunds kommun har 380 årsarbetare fler än kommuner i liknande storlek. En faktor som påverkar antal årsarbetare är frånvaro eftersom det då kan behövas anställas vikarier. När det gäller sjukfrånvaro så har Östersunds kommun en högre sjukfrånvaro än kommuner i liknande storlek. Kommunen har även högre andel timavlönade jämfört med kommuner i liknande storlek. Andelen tillsvidareanställda i Östersunds kommun är dock lägre än kommuner i liknande storlek.

Andelen heltidsarbetande månadsavlönade är lägre 72,3% än kommuner i liknande storlek 74,3%. Andelen är dock högre än riket 69,8%. Andelen har ökat sedan år 2018. Andelen heltidsarbetande månadsavlönade är högre bland männen (83%) än hos kvinnorna (68,0%).

Indikatorn visar balansen mellan andelen utrikes födda i det geografiska Östersund och kommunen som arbetsgivare. Östersund ligger högre än riket och kommuner i liknande storlek.

Hållbart medarbetarengagemang (HME) är ett nyckeltal baserat på enkätfrågor som mäter förutsättningar för motivation, ledning och styrning. HME över 70 är ett bra värde. 2022 hade Östersunds kommun ett HME på 77,4 vilket var högre än 2021 då det var 76,9. Vi hade ett lägre HME än riket och kommuner i liknande storlek.

Under 2022 hade Östersunds kommun högre sjukfrånvaro än riket och kommuner i liknande storlek. Den totala sjukfrånvaron var 1,3%-enheter högre jämfört med 2021. Kvinnorna hade högre sjukfrånvaro än männen (9,9% jämfört med 6%). Både kvinnornas och männens sjukfrånvaro hade ökat jämfört med 2021.

Korttidsjukfrånvaron (dag 1–14) var 4,0% vilket är högre än 2021 då den var 3,4%. Under januari, februari och juni – augusti var korttidsjukfrånvaron högre än de senaste två åren. Den främsta anledningen till den högre korttidssjukfrånvaron är smittspridningen av covid.

Under 2022 var 44,5 % av all sjukfrånvaro 60 dagar eller mer, vilket är en ökning med 2,7 procentenheter jämfört med 2021. Antal medarbetare som i november hade varit sjukskrivna mer än 60 dagar var 223, 37 fler än i november 2021. En bidragande orsak till den högre långtidssjukfrånvaron är två lagändringar i Socialförsäkringsbalken vilket påverkar Försäkringskassans bedömning av sjukpenning. Den ena förändringen började gälla i mars 2021 och innebär att om bedömning görs att medarbetaren kan återgå i ordinarie arbete inom 365 dagar då beviljas fortsatt sjukpenning även efter dag 180. Den andra förändringen är en tillfällig lag som infördes vid årsskiftet 2022. Den innebär att om en anställd inte kan arbeta på grund av att vård eller rehabilitering har försenats på grund av covid så kan fortsatt sjukpenning beviljas även efter dag 180. Förutsättningen är att personen bedöms kunna återgå till sitt ordinarie arbete efter vårdinsatsen. En annan orsak till den högre långtidssjukfrånvaron är långtidscovid som innebär långvariga problem. Det kan vara andfåddhet, trötthet, bröstsmärtor, förlorat lukt- och smaksinne, förvirring och neurologiska symptom som ofta beskrivs som hjärntrötthet eller hjärndimma. Flera av våra medarbetare som har varit sjuka i covid har långvariga problem med utmattning. Arbetsbelastningen har dessutom varit högre under smittspridningen av covid vilket kan vara en bidragande orsak till högre långtidssjukfrånvaro. Det gäller främst i Vård- och omsorgsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen.

Enligt riktlinje för God ekonomisk hushållning ska det totala underhållet på kommunens fastigheter motsvara 106 kr per kvadratmeter. Det planerade underhållet ska motsvara 98 kr och det akuta underhållet 8 kr per kvadratmeter. 
Under 2022 motsvarade det planerade underhållet 60 kronor per kvadratmeter och akut underhåll 62 kronor per kvadratmeter vilket sammantaget motsvarar 122 kronor per kvadratmeter vilket ska jämföras med riktlinjens nivå på 106 kronor per kvadratmeter.

Ett kvalitetssäkringsarbete av fastighetsbeståndet pågår där det  ingår att säkerställa att registrerade ytor är korrekta och kompletta och arbetet beräknas preliminärt kunna vara klart till årsskiftet 2023-2024. I utredningsarbetet under 2022 har fastighetsbeståndets yta ökat från 400 000 kvm till dryga 538 000 kvm vilket är den yta som har använts vid utfall av nyckeltalet.

Enligt riktlinje för God ekonomisk hushållning ska det totala underhållet på kommunens fastigheter motsvara 106 kr per kvadratmeter. Det planerade underhållet ska motsvara 98 kr och det akuta underhållet 8 kr per kvadratmeter.
Under 2022 motsvarade det planerade underhållet 60 kronor per kvadratmeter och akut underhåll 62 kronor per kvadratmeter vilket sammantaget motsvarar 122 kronor per kvadratmeter vilket ska jämföras med riktlinjens nivå på 106 kronor per kvadratmeter.

Ett kvalitetssäkringsarbete av fastighetsbeståndet pågår där det ingår att säkerställa att registrerade ytor är korrekta och kompletta och arbetet beräknas preliminärt kunna vara klart till årsskiftet 2023-2024. I utredningsarbetet under 2022 har fastighetsbeståndets yta ökat från 400 000 kvm till dryga 538 000 kvm vilket är den yta som har använts vid utfall av nyckeltalet. 

Östersunds kommun genomför Medborgarundersökningen vart annat år. För år 2022 finns därför inget resultat för kommunen, enbart riket. År 2021 ansåg medborgarna i Östersunds kommun att det fungerar bra att få svar på frågor till kommunen. Utfallet är högre än både riket och jämförbara kommuner.

Östersunds kommun genomför Medborgarundersökningen vart annat år. För år 2022 finns därför inget resultat för kommunen, enbart riket. De personer som deltog i medborgarundersökningen under 2021 fick svara på frågan om de varit i kontakt med en tjänsteperson i kommunen det senaste året. Av de personer som hade varit det tyckte 88% att de fick ett bra bemötande av tjänstepersonen de varit i kontakt med. Det är högre andel än vad riket hade.