Kostnaden per invånare för kulturverksamhet ökade för Östersunds kommun under 2023. Östersund har lägre utfall än snittkostnaden i landet och lägre utfall i jämförelse med kommuner över 50.000 invånare.

Att kostnaden för kulturverksamhet är lägre för invånare i Östersunds kommun än jämförbara kommuner och rikssnittet kan förstås som att kommunen satsar mindre på investeringar inom kulturverksamhet.

I Östersunds kommun har andelen invånare som är fysiskt aktiva minst 150 minuter per vecka ökat de senaste åren och det är en relativt jämn fördelning mellan kvinnor och män. Det är en högre andel fysiskt aktiva i Östersund jämfört med riket. 

Det är en högre andel som är stillasittande 7 timmar eller fler per dag i Östersund jämfört med riket. Bland kvinnor har andelen stillasittande ökat något de senaste åren medan det bland män i stort är oförändrat. Stillasittande är enligt Folkhälsomyndigheten ett av våra stora folkhälsoproblem då det bland annat ökar risken för typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och flera vanliga cancerformer. 

Måttet anger antal deltagartillfällen i åldern 7-20 år i LOK-stödsberättigade idrottsföreningar under året, dividerat med antal invånare 7-20 år den 31/12. Deltagartillfällen är summan av antalet närvarande deltagare i, av Riksidrottsförbundet godkända sammankomster, för vilken föreningen sökt LOK-stöd (Statligt lokalt aktivitetsstöd). En sammankomst är en ledarledd gruppaktivitet inriktad mot föreningens idrottsliga verksamhet. 

År 2023 hade Östersund ett genomsnittligt antal deltagartillfällen på 34,4 vilket är en ökning med 2,3 enheter från 2022. Utfallet för pojkar var 39 och för flickor 29,38. Under 2023 hade Östersund i snitt fler deltagartillfällen för barn och unga i LOK-stödsberättigade idrottsföreningar än riket, men låg strax under genomsnittet för jämförbara kommuner. Genomsnittligt utfall i riket var 26,89 och i jämförbara kommuner på 34,94. Fortfarande har värdet för genomsnittliga antalet deltagartillfällen i åldern 7-20 år i Östersund inte nått upp till samma nivåer som före pandemin.

Måttet anger antal aktiviteter för barn och unga dividerat med antal invånare 0-18 år dividerat med 1000. Måttet mäter endast aktiviteter på kommunala bibliotek, aktiviteter på skolbiblioteken ingår därmed inte i måttet.

Östersunds kommun fortsätter att öka i antalet aktivitetstillfällen för barn och unga i kommunala bibliotek efter en nedgång i aktivitetstillfällen under pandemiåren. Värdet för 2023 är dessutom högre än nivåerna åren innan pandemin bröt ut vilket är en mycket positiv utveckling. För 2023 ses också en ökning i måttet för riket och kommuner över 50.000 invånare. Den positiva trenden är alltså generell för hela kommunsektorn.  

Måttet avser kommunens nettokostnad för fritidsgårdar, dividerat med antal invånare per 31 december.
Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Måttet avser samtlig regi och fritidsverksamhet som bedrivs för barn och ungdom vid fritidsgårdar eller motsvarande, inte fritidshem inom skolbarnsomsorgen.

Trenden de senaste åren har varit stigande nettokostnader för Östersunds kommun medan riket och och kommuner med över 50.000 invånare legat mer stabilt. Östersunds kommun har högre nettokostnad än både riket och kommuner med över 50.000 invånare även 2023. Att Östersund ligger högt i kostnad kan ha sin grund i det mer generösa öppethållande som Östersunds fritidsgårdar har i jämförelse med många andra kommuner. Ökningen från 2022 års värde till 2023 beror bland annat på att förvaltningen har tillsatt Ungdomsteamet, som är ett mobilt team med fritidsledare.

69 % av medborgarna som svarat på undersökningen i Östersunds kommun anser att kommunens arbete att främja det lokala kulturlivet är bra. Detta kan förklaras med att kommunen satsar tillsatta medel väl och har en stark ideell sektor inom kulturen. Av de kvinnor som svarat på undersökningen är 71% kvinnorna nöjda vilket är lite högre än männen där 66 % är nöjda. Östersund visar utifrån detta ett bättre utfall än både riket, vars utfall ligger på 53 % och liknande kommuner som ligger på 61%. 

Måttet avser kommunens nettokostnad för Idrotts- och fritidsanläggningar, dividerat med antal invånare per 31 december. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Måttet avser nettokostnader för kommunens idrotts- och fritidsanläggningar såsom idrottsplatser, sporthallar, bad, frilufts- och fritidsanläggningar samt småbåtshamnar.

Östersund har en hög nettokostnadsavvikelse jämfört med såväl riket och jämförbara kommuner, vilket förklaras av de senaste årens satsningar på elit- och evenemangsarenor. Att kommunen satsar investeringsmedel på idrottsanläggningar avspeglas i höga drifts- och kapitalkostnader. 

Trenden de senaste åren har varit ökande nettokostnad för både riket och kommuner med över 50.000 invånare. Östersunds kommun har högre nettokostnad för idrotts- och fritidsanläggningar än både riket och kommuner med över 50.000 invånare.

83% av kommuninvånarna som svarat på undersökningen anser att möjligheten att nyttja kommunens idrotts- och motionsanläggningar är bra. Kvinnor och män är i stort sett lika nöjda med tillgången till idrottsanläggningar, 85% av männen som svarat anser att möjligheterna är bra och 81% av kvinnorna som svarat anser att möjligheterna är bra.