Bättre resultat än de två senaste föregående åren. Resultat lägre än för jämförbara kommuner och riket. Bättre resultat för män än för kvinnor.

Kostnaden ligger på en högre nivå i jämförelse med jämförbara kommuner och riket och har ökat mer från 2019 till 2020 än för övriga.

Kommunfullmäktige

Medellivslängden för kvinnor i kommunen ökar och följer därmed fortsatt trenden i riket. Kvinnor i kommunen har en högre medellivslängd än män i kommunen.

På riksnivå finns bland inrikes födda en skillnad i återstående medellivslängd vid 30 års ålder utifrån utbildningsnivå. År 2020 var den återstående medellivslängden 6,5 år högre för kvinnor med eftergymnasial utbildning jämfört med kvinnor som hade en förgymnasial utbildning.

Kommunfullmäktige

Medellivslängden bland män i kommunen är i stort oförändrad sedan 2020. Männen i kommunen har en kortare medellivslängd än kvinnor i kommunen och även något kortare än bland män i riket.

På riksnivå finns bland inrikes födda en skillnad i återstående medellivslängd vid 30 års ålder utifrån utbildningsnivå. Under hela perioden 2000–2020 har den återstående medellivslängden vid 30 års ålder varit högst för gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och lägst för gruppen som enbart har en förgymnasial utbildning.

Högre avvikelse år 2020 än tidigare år. De höga kostnaderna är avhängigt många placeringar av barn och unga på institution och familjehem.

Andelen invånare med fetma ligger i stort på samma nivå som vid tidigare mätning och ligger lägre än riket och jämförbara kommuner.

I Östersunds kommun återfinns högst andel med fetma i åldrarna 45 - 64 år. Det finns även skillnader på områdesnivå, där Brunflo har en högre andel med fetma än genomsnittet i kommunen.

Andelen i kommunen med övervikt och/eller fetma var 49 % (män 56 %, kvinnor 43 %) år 2018.

Bland skolelever ökar andelen med övervikt och/eller fetma med stigande årskurser; 16 % i f-klass, 22 % i åk 4 och 24 % i åk 7 (läsåret 19/20). Bland flickor ses en fortsatt ökning i åk 7 och bland pojkar ses en fortsatt ökning i åk 4. Andelen elever med fetma ligger på cirka 5% i alla tre årskurserna. 

Studier visar att övervikt och fetma i barndomen är en riskfaktor för ohälsa i vuxenlivet. Fetma i unga år innebär kraftigt ökad risk för fetma även i högre åldrar. Överviktiga tonåringar har som regel förvärvat sin övervikt redan före 5 års ålder.

Kommunfullmäktige

Indikatorn avser expedieringar mot recept till personer folkbokförda i kommunen.

Östersund har de senaste åren haft en positiv, minskande, trend och tillhör den bättre tiondelen i riket. Detta avser både kvinnor och män - även om antalet expedieringar per 1000 invånare är betydligt högre för kvinnor än för män.

I Östersunds kommun skattar män i högre utsträckning än kvinnor sin hälsa som god. Inga större förändringar syns över tid. Andelen som skattar sin hälsa som god är lägre i kommunen än i riket. På områdesnivå är den självskattade hälsan högst i Odensala och Frösön och lägst i Lit och Torvalla.

Andelen elever i åk 4, 7 och Gy 1 som i elevhälsans hälsosamtal uppger att de mår mycket bra/bra uppgår till mellan 61 och 95 %. Lägre årskurser visar högre andel än de högre årskurserna (för både pojkar och flickor).

Effektivitetsindex är en sammanvägning av kvalitetsindex och resursindex. Kvalitetsindex och resursindex är normaliserade så att alla kommunernas värden placeras på en skala från 0 till 100 där 0 är sämst och 100 är bäst. För att inte extremvärden ska få för stort genomslag sätts värdet till 0 för kommuner med värden under percentil 2,5, och 100 för kommuner med värden över percentil 97,5. För de kommuner som har data på både kvalitetsindex och resursindex beräknas ett medelvärde, och därefter normaliseras även medelvärdet till en skala från 0 till 100 på samma sätt. Index utgörs av det normaliserade medelvärdet. Effektivitetsindex LSS boende och daglig verksamhet är i Östersunds kommun lägre än år 2019 men fortfarande högre än riket (51) och kommuner över 50 000 invånare (50). 

Effektivitetsindex är en sammanvägning av kvalitetsindex och resursindex. Kvalitetsindex och resursindex är normaliserade så att alla kommunernas värden placeras på en skala från 0 till 100 där 0 är sämst och 100 är bäst. För att inte extremvärden ska få för stort genomslag sätts värdet till 0 för kommuner med värden under percentil 2,5, och 100 för kommuner med värden över percentil 97,5. För de kommuner som har data på både kvalitetsindex och resursindex beräknas ett medelvärde, och därefter normaliseras även medelvärdet till en skala från 0 till 100 på samma sätt. Index utgörs av det normaliserade medelvärdet. Utfallet för effektivitetsindex äldreomsorg i Östersunds kommun är högre år 2020 (44) än för år 2019 (39) men lägre än riket (56) och kommuner över 50 000 invånare (55). 

Utfallet har minskat från år 2019 och ligger nu på 89%. Utfallet ligger i något under riket (90,26%) och något över jämförbara kommuner (88,07%). Kvinnor är mer nöjda än män.

Utfallet i Östersunds kommun är högre år 2020, 18st. Det är högre än riket (15,29st) och jämförbara kommuner (15,22st). För att inte riskera att kvaliteten ska bli lidande är det viktigt att inte för många personer hjälper den enskilde i hemmet. Vid hög personalkontinuitet blir det svårt för personal och den enskilde att lära känna varandra. Detta kan bland annat leda till att personalen har svårare att upptäcka förändringar i den enskildes mående och hälsa, samt att den enskilde gång på gång måste förklara vad som ska göras och hur.

Utfallet har ökat till 78% år 2020 men är lägre än riket (81,44%) och jämförbara kommuner (80,53). Männen är mer nöjda än kvinnorna. 

Syftet med måttet är att visa hur lång tid medborgaren får vänta på att flytta in på särskilt boende från det att biståndsbeslutet är fattat. Utfallet för Östersunds kommun har minskat till 40 dagar. Det är lägre än än riket men något högre än jämförbara kommuner.

Utfallet på måttet kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng är 32%, Det är lägre än riket (53,31%) och lägre än kommuner över 50 000 invånare (59,04%). Både riket och kommuner över 50 000 invånare har ökat sitt värde mellan år 2019 och år 2020, medan Östersund har samma värde. 

Syftet med måttet är att kunna jämföra hur snabbt ett beslut om boende enlig LSS § 9.9 kan verkställas för medborgaren. Väntetid i antal dagar från beslut till första erbjudna inflyttningsdatum avseende boende enl. LSS har minskat avsevärt sedan år 2017 (270 dagar) och år 2018 (253 dagar). Utfallet år 2020 är 67 dagar. Det är bättre än riket (163,12 dagar) och jämförbara kommuner (248,16 dagar)

Andelen brukare LSS som uppgett att de alltid trivs hemma har ökat i Östersunds kommun till 83,2% år 2020. Det är högre än riket (79,86%) och jämförbara kommuner (80,55%). Männen är nöjdare än kvinnorna. 

Antal sjuksköterskor/plats i boende för särskild service för äldre, vardagar, är i Östersund något högre än i riket och jämförbara kommuner. 

Östersunds kommun har ökat sitt värde och ligger högre än riket och kommuner över 50 000 invånare. 

Resultatet är avhängigt av vårdnadshavarnas försörjningsmöjligheter. Med ekonomiskt utsatta avses hushåll med låg inkomst eller ekonomiskt bistånd. Med låg inkomst avses lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Utfallet i Östersundskommun(6,4%)är lägre än riket (9,22%) och jämförbara kommuner(7,82%).

Resultatet sämre än för riket och ligger på samma nivå som jämförbara kommuner som försämrat sitt resultat sedan föregående år. Resultatet har förbättrats för kvinnor sedan föregående år men försämrats för män.

Sedan föregående år har väntetiden ökat med 11 dagar. Väntetiden räknas nu från det att klienten kontaktat KC och inte som tidigare först när ärendet aktualiserats hos försörjningsstöd. Innan KC sänder över ärendet till försörjningsstöd ska klienten ha inkommit med kompletta handlingar vilket kan innebära att väntetiden innan beslut fås ökar. Från att tidigare under perioden haft ett mycket bättre resultat än riket och jämförbara kommuner är resultatet nu sämre.

Resultatet ungefärligen detsamma år 2020 som föregående år. Värdet är bättre än för jämförbara kommuner och för riket.

Effektivitetsindex är en sammanvägning av kvalitetsindex och resursindex. Kvalitetsindex och resursindex är normaliserade så att alla kommunernas värden placeras på en skala från 0 till 100 där 0 är sämst och 100 är bäst. För att inte extremvärden ska få för stort genomslag sätts värdet till 0 för kommuner med värden under percentil 2,5, och 100 för kommuner med värden över percentil 97,5. För de kommuner som har data på både kvalitetsindex och resursindex beräknas ett medelvärde, och därefter normaliseras även medelvärdet till en skala från 0 till 100 på samma sätt. Index utgörs av det normaliserade medelvärdet. Effektivitetsindex ekonomiskt bistånd har från år 2017 blivit ständigt sämre i Östersunds kommun. Utfallet i Östersunds kommun år 2020 är 23. Det är sämre än riket (45) och kommuner med över 50 000 invånare (39). 

Kostnaden har, precis som i övriga riket, ökat under 2020. Nyckeltalet är alltjämt viktig och behöver fortsatt följas upp för att notera trender. Orsak till det ökade utfallet är för tidigt att säga, likaså om det är ett trendbrott eller ej och om kostnaderna kommer fortsatt öka per invånare 80+.

Nettokostnadsavvikelsen ligger på en stabil nivå sedan 2017. Jämfört med föregående år har nettokostnadsavvikelsen minskat.

Fallskador bland personer 65+ har i Östersunds kommun år 2020 blivit lägre än tidigare år men ligger fortfarande högre än riket och kommuner över 50 000 invånare. Fler kvinnor än män drabbas av fallskador. Nämnden har de senaste åren bedrivit ett aktivt internt arbete samt ett arbete i samverkan med regionen med syfte att minska fallskadorna inom kommunen.

Kostnaden har haft en ökande trend de senaste åren. Framförallt beror detta på förändrat arbetssätt vid handläggning vilket innebär att de medborgare som idag erbjuds bostad enligt LSS har ett större behov än tidigare år. Utöver detta så har Försäkringskassans ersättning inom SFB minskat år för år vilket ökar kostnaden per medborgare för kommunen. Under 2021 och 2022 görs ett arbete för att se över ersättningsmodellen inom LSS.

Utfallet Invånare 16-84 år med gott psykiskt välbefinnande andel (%) är i Östersund något lägre än riket och kommuner över 50 000 invånare. Utfallet är något lägre för kvinnor än för män.