Måttet avser handläggningstid i dagar (median) från när ansökan betraktas som fullständig till beslut för bygglov.
Uppgifterna avser ärenden om bygglov för nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus, där beslut om bygglov fattades under året. Uppgifterna gäller alla sådana ärenden, oavsett om de ligger inom eller utom detaljplanelagt område, inom eller utom område med områdesbestämmelser, eller om de omfattas av givet förhandsbesked. Uppgifterna gäller alla ärenden oavsett om bygglovsbeslutet var positivt eller negativt.

År 2023 hade Östersunds kommun 7 dagars handläggningstid vilket var bättre än riket och lika bra som jämförbara kommuner. Det som huvudsakligen påverkar tiden från inkommen ansökan till beslut är tiden det tar för sökande att komma in med kompletteringar. Kommunen har svårt att råda över detta, förutom tydlig information kring vilka handlingar som krävs.

Östersunds kommun har något lägre andel grundvattenförekomster med god status jämfört med riket och jämförbara kommuner. Det beror bland annat på förekomst av radon och uran i berggrunden, vilket påverkar den kemiska statusen.

Indikatorn gäller: Antal grundvattenförekomster med god kemisk och kvantitativ status i procent av antal grundvattenförekomster totalt. En grundvattenförekomst med koppling till flera kommuner eller län ingår i beräkningen för varje kommun eller län den har koppling till. Klassning görs successivt under en flerårscykel, och i Kolada redovisas för varje år i en cykel det resultat som tagits fram under cykeln. Varje kommun och län kommer därför t.ex. att ha samma resultat alla år 2010-2016. Cykel 1 avser 2004-2009, cykel 2 2010-2016 och cykel 3 2017-2021. källa VISS, Länsstyrelserna.

Kommunen har lägre andel sjöar med god ekologisk status jämfört med riket och jämförbara kommuner. Detta beror på en utbyggd vattenkraft med vattenreglerade sjöar samt inplanterade främmande arter.

Källa: VISS Länsstyrelserna.

Östersunds kommun har mycket låg andel vattendrag med god ekologisk status jämfört med riket och jämförbara kommuner. Enligt länsstyrelsens uppföljning och klassificering har kommunen endast 8.3 % vattendrag med god ekologisk status, jämfört med riket och jämförbara kommuner som har ca 15 %. Resultatet beror på utbyggd vattenkraft med vandringshinder, vattenreglering med höjdfluktationer, utplanterade främmande arter, historiska åtgärder vid flottning mm. Resultatet kommer att vara relativt konstant över tid.

Indikatorn visar antal vattendrag med god ekologisk status i procent av antal vattendrag totalt. Källa: VISS, Länsstyrelserna.

Avser de som svarat mycket bra eller ganska bra på medborgarundersökningens fråga: Hur tycker du att följande saker fungerar? Utbudet av återvinningscentraler i kommunen där du kan lämna in farligt avfall, grovsopor och elektronik.

Jämfört mätning 2021 syns en ökning både bland kvinnor och män.

Insamlat hushållsavfall i kommunen minskade marginellt till 424 kg per person och år under 2022. Enligt program för avfall ska vi ha minskat mängden avfall till minst 379 kg per invånare senast år 2028. För att nå målet behöver kommuninvånarnas konsumtion minska och åtgärder som främjar cirkulär ekonomi genomföras. 

I kommunens program och strategi för avfall anges att vi ska förebygga att sopor uppstår, genom att återanvända samt handla hållbart, alltså köpa sånt som inte blir sopor på en gång. Därmed ska mängden insamlat hushållsavfall till år 2028 ha minskat med 25 % till 379 kg/inv jämfört med 516 kg/inv. år 2016.

Enligt kommunens Program för avfall ska vi sortera ut 60 procent till år 2028. Med nuvarande trend kommer den
målsättningen inte att lyckas. Gemensamt för de kommuner i Sverige som redan nu når upp i materialåtervinningsnivåer runt 60 procent är att de satsar relativt mycket resurser på kommunikation och har infört
fastighetsnära insamling av förpackningar. I och med att kommunen senast 2027 enligt lag ska införa fastighetsnära
insamling av förpackningar ökar chanserna för att ändra trenden. De nationella etappmålen för återanvändning och
materialåtervinning ligger på 55 procent till 2025 och 65 procent till 2035.

Under hösten 2022 genomfördes en plockanalys för att få en uppfattning om renheten i restavfallet respektive
matavfallet från villor och flerfamiljshus. Trenden visar på ett mer rättsorterat restavfall än tidigare år, men utsorteringen av förpackningar och matavfall måste fortfarande bli bättre. Resultatet från analysen visar att andelen material i restavfallet som sorterats rätt bland flerfamiljshusen uppgår till 45 viktprocent att jämföra med villorna där denna andel uppgick till 53 viktprocent.
Vid jämförelser med de senast två plockanalyserna som genomfördes år 2016 och 2019, kan man se att andelen förpackningar och tidningar har minskat något sedan 2016. Matavfallet har också minskat i restavfallet. Sett till plockanalysens resultat skulle hushållen troligen kunna halvera mängden i kärlet för restavfall genom att bli bättre på att sortera ut matavfall och förpackningar. Det skulle halvera antalet transporter med restavfall till Sundsvalls förbränningsanläggning.
 

Indikatorn redovisar antal kilogram hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning inklusive biologisk behandling dividerat med totalt antal kilogram insamlat hushållsavfall. I hushållsavfall ingår mat- och restavfall (inklusive så kallat jämförligt avfall från bland annat affärer, kontor, industrier och restauranger), grovavfall inklusive trädgårdsavfall, farligt avfall samt den del av hushållsavfallet som omfattas av producentansvar (förpackningar, tidningar, elavfall, batterier etc.) även om det inte faller under kommunalt renhållningsansvar. Källa: Avfall Sverige.

Medborgare i Östersunds kommun upplever sig ha sämre möjligheter att kunna göra längre resor från kommunen utan bil än medborgare i andra kommuner med fler än 50 000 invånare och än snittet i hela riket.

Något fler medborgare i Östersunds kommun (71%) upplever att möjligheten att enkelt använda kollektivtrafik för vardagliga resor är bra, jämfört med medborgare i andra kommuner med mer än 50 000 invånare (70%). Snittet i riket ligger betydligt lägre (53%).

Det är angeläget att det finns goda förutsättningar till resande med kollektivtrafik. Östersunds kommun har en målsättning om att färdmedelsfördelningen i Östersunds tätort ska vara 40 procent bil, 20 procent kollektivtrafik och 40 procent aktiva transporter, cykel och gång, år 2030. En omfördelning av resorna med en ökad andel aktiva färdsätt och kollektivtrafik får positiva effekter på flera områden såsom förbättrad luftkvalitet i staden, minskad klimatpåverkan samt effekter för folkhälsan.

Medborgarundersökningen visar att 54% har angett att det finns ganska bra alt mycket bra möjligheter att resa med kollektivtrafik till fritidsaktiviteter. Kommunens resultat är något lägre än kommungruppens som har 61%. Det är angeläget att det finns goda förutsättningar till resande med kollektivtrafik. Östersunds kommun har en målsättning om att färdmedelsfördelningen i Östersunds tätort ska vara 40 procent bil, 20 procent kollektivtrafik och 40 procent aktiva transporter, cykel och gång, år 2030. En omfördelning av resorna med en ökad andel aktiva färdsätt och kollektivtrafik får positiva effekter på flera områden såsom förbättrad luftkvalitet i staden, minskad klimatpåverkan samt effekter för folkhälsan.

Källa: SCBs medborgarundersökning

Enligt regeringens Bredbandsstrategi "Sverige helt uppkopplat 2025 – en bredbandsstrategi", bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband (1 Gbit/s) år 2025. Målet för 2020 var att 95 procent av alla hushåll och företag har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s.

Östersunds kommun uppvisar en högre andel tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s i jämförelse med såväl riket som med jämförbara kommuner och har nu passerat 2020 års mål om 95 %.

Nyckeltalet visar hur nöjda medborgarna är med skötsel av kommunens utemiljö. I utemiljö inkluderas skötsel samt snöröjning av gator, vägar, gång- och cykelvägar, skötsel av allmänna platser, naturområden samt badplatser. Östersunds kommuns medborgare har gått från att år 2021 var mindre nöjda jämfört med både riket och jämförbara kommuner till att vara mer nöjda än jämförbara kommuner och ligger nu i nivå med riket. Kvinnor är mer nöjda med skötseln av kommunens utomhusmiljöer än vad männen är.