Politiska nyckeltal   Kommentar Kolada
Fossila koldioxidutsläpp i kommunen som geografisk enhet. jmf 2010
2022-01-18

Data eftersläpar ett år, 2020 års siffror är de senaste.

De fossila koldioxidutsläppen i Östersunds kommun som geografiskt område har minskat med 54 procent eller cirka 131 000 ton fossil koldioxid mellan 2010 och 2020. En stor del av minskningen härrör från att Jämtkraft levererar 100 procent förnybar el till sina lokalkunder sedan 2011. Utsläppsminskningen beror också på att bensinanvändningen minskat med ca 50 procent och torvanvändningen med nära 80 procent under perioden 2010–2020. Utmaningen för kommande år är framförallt relaterat till sektorn transporter och arbetsmaskiner. Förutom att sektorn utgör merparten av de fossila koldioxidutsläppen så minskade utsläppen under perioden 2010-2020 endast med 31 procent, vilket är relativt lågt i jämförelse med den totala utsläppsminskningen. Mellan åren 2019 och 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat med cirka 12 procent, eller 14 750 ton koldioxid. Det ligger i nivå med den årliga utsläppsminskning som krävs för att målet ska nås om en fossilbränslefri kommun år 2030. Det krävs i fortsättningen en utsläppsminskning på 11 312 ton per år.

De årliga fossila koldioxidutsläppen i kommunorganisationen har minskat med 81 procent eller cirka 8 100 ton koldioxid under perioden 2010 till 2020. Omräknat per anställd är minskningen 83 procent. Den största anledningen till minskningen beror på att kommunen från och med 2011 köper 100 procent förnybar el. Andra åtgärder som kommunen gjort är en pågående omställning av fordonsflottan till förnybara drivmedel, utfasning av olja för uppvärmning samt ökad andel förnybart i upphandlade transporttjänster. Jämfört med 2019 minskade utsläppen 2020 med 35 procent eller cirka 1 050 ton koldioxid. Utsläppsminskningen härrör dels från uppvärmning där den nyttjade fjärrvärmen bestod av mindre andel torv och olja samt att den egna uppvärmningen med olja minskade med 70 procent. Minskningen härrör också från mindre antal tjänsteresor med flyg samt även från kategorin externa entreprenörer. För att nå målet om en fossilbränslefri kommunorganisation 2025 krävs en årlig minskning med 386 ton fossil koldioxid. 

Utsläpp till luft av växthusgaser totalt, ton CO2-ekv/inv
2021-11-09

Utsläppen har minskat något de senast redovisade åren från 3.15 till 2.6 ton CO2-ekvivalenter/invånare. De största utsläppsminskningarna kommer från sektorerna transporter samt el och uppvärmning. Utsläppen för medelinvånaren i Sverige var 6.7 ton koldioxidekvivalenter, så Östersund ligger mycket lägre än snittet. Här ingår inte konsumtion av varor som producerats utanför Sverige och resor till andra länder, om dessa räknas med blir utsläppen högre, ca 8,9 ton koldioxidekvivalenter per person (Naturvårdsverket).

Dessa utsläpp omfattar jordbruk, industri, energiproduktion, bränslen mm i det geografiska området. Källa: RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) samt Nationella emissionsdatabasen.

N00401
Miljöbilar i kommunorganisationen, andel (%)
2022-01-19

Miljöbilar
Andelen miljöfordon i kommunorganisationen är 71.7%. Det totala antalet fordon har minskat med 15 st sedan föregående år, detta är positivt. Antalet dieselbilar minskar medan antalet biogas och el ökar.

Fossilfri fordonsflotta
Kommunen arbetar för att ställa om till en fossilfri fordonsflotta. Kommunens verksamheter ska i första hand upphandla gasbilar eller elbilar. Vid årsskiftet 2021–2022 fanns det 435 tjänstefordon (personbilar och lätta lastbilar under 3,5 ton) i den interna flottan, vilket är en minskning med 15 fordon jämfört med föregående år. Under senaste året minskade antalet fordon drivna på fossil diesel med 10 st och bensindrivna fordon fasades ut redan 2019. Ett antal avvikelser beviljas årligen, vilket kan utgöra ett problem om kommunen ska bli fossilbränslefri till år 2025. Antalet avvikelser har minskat med tre stycken, men var ändå 16 till antalet år 2021.

För att kommunorganisationen ska bli fossilbränslefri krävs både en fordonsflotta som möjliggör
användning av förnybara drivmedel inklusive el samt att fordonen endast tankas med förnybart.

U00437
Miljöbilar, andel av totalt antal bilar i det geografiska området, (%)
2021-09-23

Fossilfri fordonsflotta
Andelen fossilfria bilar i den geografiska kommunen var något lägre än det nationella genomsnittet. Östersunds kommun vidtar åtgärder för att skapa förutsättningar för kommuninvånare, företag och organisationer att ställa om till fossilfria fordon. (Andelen dieselbilar som drivs med biobränslen (HVO100) syns ej i statistiken).

Laddinfrastruktur
Östersunds kommun ligger på plats sju bland Sveriges kommuner när det gäller flest antal laddpunkter och på plats tre när det gäller laddstationer och utbyggnaden av laddinfrastruktur fortsätter. I december 2020 fanns det 220 laddpunkter i Östersunds kommun, det är en ökning med 6 procent jämfört med samma månad förra året och med 112 procent sedan 2017. Laddpunkterna är fördelade på 64 laddstationer, varav 5 snabbladdstationer.

Elfordon
Tillgänglig laddinfrastruktur är en förutsättning för utvecklingen av eltrafiken och antalet laddbara bilar (rena elbilar och laddhybrider) i Östersunds kommun fortsätter att öka. I december 2020 fanns det 785 laddbara fordon i kommunen, en ökning med 65% jämfört med samma månad förra året. 48 procent är rena elbilar och 52 procent är laddhybrider. 61 procent av fordonen ägs av organisationer och företag, resterande 39 procent ägs av privatpersoner. Laddbara bilar utgör 2,2 procent av den totala bilflottan i Östersunds kommun som geografiskt område.

Försäljning av biogas
Kommunens försäljning av biogas som fordonsbränsle från avloppsreningsverket har legat relativt stabilt de senaste åren och har ökat med 2 procent i genomsnitt under perioden 2010–2019. Under 2020 minskade dock försäljningen med 36 procent i förhållande till 2019. Biogas möjliggör för kommuninvånare, företag och organisationer att ställa om till en fossilfri fordonsflotta. Kommunen har personbilar och sopbilar som drivs av biogas. Antalet biogasfordon i Östersunds kommun var 290 under slutet av år 2019.

N07400
Genomsnittlig körsträcka med personbil, mil/inv
2021-09-23

Den genomsnittliga körsträckan är jämförbar med liknande kommuner och något lägre än riket. Dock behöver körsträckan med bil minska för att kommunens mål om ändrad färdmedelsfördelning ska nås till 2030; 40% bil, 20 % kollektivtrafik, 40 % aktiva transporter med gång och cykel. Detta för att kunna nå målet om en fossilfri kommun till 2030. Troligtvis påverkas resultatet för 2020 av Covid-19 pandemin.

Indikatorn gäller: Total körsträcka i mil och år med personbilar registrerade i det geografiska området dividerat med totalt antal invånare i det geografiska området. Avser körsträcka för bilar registrerade i det geografiska området och säger ingenting om i vilka geografiska områden dessa bilar har kört. Avser bilar registrerade på såväl juridiska som fysiska personer. Källa Trafa.

U07917
Fossiloberoende fordon i kommunorganisationen, andel (%)
2022-01-19

Andelen fossiloberoende fordon i kommunorganisationen är 73% är mkt högre än i riket och jämförbara kommuner. Det är i linje med målsättningen om en fossilfri fordonsflotta 2025.  

Mätmetod & Källa 
Antal fossiloberoende personbilar samt lätta lastbilar i kommunorganisationen delat med totala antalet personbilar och lätta lastbilar i kommunorganisationen. Med fossiloberoende menas bilar som har möjlighet att köra på ett bränsle från förnybara källor men som inte nödvändigtvis gör det hela tiden. Bilar av typerna gas (CNG, biogas, naturgas, metangas), el, E85, laddhybrid (förutsatt att de kan laddas med sladd), vätgas samt bilar godkända av tillverkaren att köras på HVO100 (syntetisk diesel med förnybart ursprung) är inkluderade. Källa: Miljöfordon Sverige

U00502
Fossiloberoende personbilar, andel av totalt antal bilar i det geografiska området (%)
2022-01-27

I Östersunds kommun ökar omställningen av personbilsflottan i ungefär samma takt som för landet. I slutet av 2021 fanns det 1261 laddbara fordon i kommunen, en ökning med 61 procent jämfört året innan. 48 procent är personbilar och lätta lastbilar som endast går på el, 50 procent är laddhybrider och knappa 2 procent utgörs av eldrivna bussar och motorcyklar. 57 procent av fordonen ägs av organisationer och företag, resterande 43 procent ägs av privatpersoner. Laddbara bilar utgör 3,5 procent av den totala bilflottan i Östersunds kommun som geografiskt område.

Tillgänglig laddinfrastruktur är en förutsättning för utvecklingen av eltrafiken och antalet laddpunkter i Östersunds kommun fortsätter att öka men däremot i lägre takt än för landet. I slutet av 2021 fanns det 224 laddpunkter fördelade på 65 laddstationer i kommunen, det är en ökning med 2 procent jämfört med året innan och med 120 procent sedan 2016

Östersunds kommun ligger på plats 19 bland Sveriges kommuner när det gäller antal laddpunkter per invånare och på plats 94 när det gäller laddbara fordon per invånare.


Mätmetod & Källa 
Antal fossiloberoende personbilar i det geografiska området delat med totala antalet personbilar i det geografiska området. Med fossiloberoende menas bilar som har möjlighet att köra på ett bränsle från förnybara källor men som inte nödvändigtvis gör det hela tiden. Bilar av typerna gas (CNG, biogas, naturgas, metangas), el, E85, laddhybrid (förutsatt att de kan laddas med sladd), vätgas samt bilar godkända av tillverkaren att köras på HVO100 (syntetisk diesel med förnybart ursprung) är inkluderade. Källa: Miljöfordon Sverige

U00501
Energiförbrukning i kommunförvaltningen jmf 2010
2022-01-18

Data eftersläpar ett år, 2020 års data är de senaste

Energianvändningen i kommunförvaltningen fortsätter att minska. Mellan 2019 och 2020 har energianvändningen per anställd minskat med 12 procent och den faktiska energianvändningen i kommunorganisationen har minskat med 13 procent eller ca 16 500 MWh. Minskningen härrör framförallt från minskad använding av el vilket skulle kunna förklaras med ökningen av hemmaarbete på grund av coronapandemin. Även energianvändningen för transporter sågs minska medan använd mängd energi för uppvärmning var relativt oförändrad. Uppföljningen visar en minskning med 28 % till år 2020 jämfört med 2010. Energianvändningen i det geografiska området har under samma period minskat med 29 %.

Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel %
2022-01-19

Östersunds kommun materialåtervinning har minskat något under 2020 jmf 2019, en större andel av hushållsavfallet återvinns än i riket och jämförbara kommuner. Andelen hushållsavfall som samlades in för att materialåtervinnas uppgick under 2020 till 44%. Kommunens målbild är att uppnå minst 60 % senast år 2028. Den senaste plockanalys som gjordes under 2019, visar att det finns stor potential att öka återvinningsgraden genom bättre sortering av det som hamnar i restavfallet. Restavfallet transporteras till Sundsvall för förbränning och är den största enskilda kostnaden för kommunen. 70% av denna fraktion består av material som kan återvinnas.

Indikatorn redovisar antal kilogram hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning inklusive biologisk behandling dividerat med totalt antal kilogram insamlat hushållsavfall. I hushållsavfall ingår mat- och restavfall (inklusive så kallat jämförligt avfall från bland annat affärer, kontor, industrier och restauranger), grovavfall inklusive trädgårdsavfall, farligt avfall samt den del av hushållsavfallet som omfattas av producentansvar (förpackningar, tidningar, elavfall, batterier etc.) även om det inte faller under kommunalt renhållningsansvar. Källa: Avfall Sverige.

U07414
Insamlat kommunalt avfall totalt, kg/invånare
2022-01-19

Insamlat hushållsavfall i kommunen ökade under 2020 samtidigt som mindre material samlades in för återvinning, vilket inte är i linje med kommunens målbild. Enligt program för avfall bör vi ha minskat mängd avfall till minst 379 kg per invånare senast år 2028. 2020 samlades 422 kg avfall in per invånare, vilket är en ökning sedan tidigare år.

I kommunens program och strategi för avfall anges att vi ska förebygga att sopor uppstår, genom att återanvända samt handla hållbart, alltså köpa sånt som inte blir sopor på en gång. Därmed ska mängden insamlat hushållsavfall till år 2028 ha minskat med 25 % till 379 kg/inv jämfört med 516 kg/inv. år 2016.

U07801
Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%)
2022-01-19

Östersunds kommuns målbild är att 50% av de livsmedel som köps in i kommunen ska vara ekologiska år 2020. Andelen ekologisk mat har ökat från 30% 2017 till 42% 2020, vilket innebär att målet inte nåddes. Utfallet är något högre än riket och jämförbara kommuner.
Den nationella livsmedelsstrategin anger att 60% att livsmedlen ska vara ekologiska till 2030.

Källa Ekomatcentrum

U07514
Ekologiskt odlad åkermark kommun, andel (%)
2022-01-19

Andelen ekologiskt odlad åkermark i kommunen ligger mycket över jämförbara kommuner och riket. Östersunds kommun och Jämtlands län har en stor andel ekologiskt odlad åkermark. Detta beror på mycket goda förutsättningar i länet för ekologisk odling, samt att en stor andel som odlas är grönfoder.

Indikatorn gäller; Ekologiskt odlad åkermark som omfattar arealer jordbruksmark som brukas med ekologiska produktionsmetoder och som uppfyller kraven enligt Rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, dividerat med total areal åkermark, andel (%). källa Jordbruksverket.

N00403
Skyddad natur totalt, andel (%)
2022-01-19

Andelen skyddad natur är mycket låg jämfört med riket och jämförbara kommuner. De skydd som avses bildas företrädesvis av länsstyrelsen och skogsstyrelsen. Kommunen har möjlighet att bilda kommunalt naturreservat, ett har bildats hittills för Lillsjön.

Nyckeltalet avser Areal skyddad natur totalt, dividerat med areal totalt i det geografiska området. Med skyddad natur avses område inom nationalpark, naturreservat, naturvårdsområden och biotopskyddsområde. Källa: SCB

N85054
Måltidssvinn, grund- och gymnasieskola, gram/ätande
2022-01-19

Måltidsservice har genom åren arbetat för att minska matsvinnet, tallrikssvinn och serveringssvinn. Matsvinnsmätning är ett uppföljningssystem för att kontrollera hur stort matsvinnet är och ett underlag för att ta fram aktiviteter för att minska matsvinnet. Måltidsservice mätmetoder, frekvens, antal kök och resultatredovisning har varierat över tid. Det har i sin tur gjort det svårt att jämföra resultat, utvärdera samt utveckla genomförda aktiviteter. Därför skapades ett styrdokument för Matsvinnsmätning, under våren 2020 har styrdokumentet uppdaterats och justerats. Kommunens egna mätningar visar en minskning ht 2018 till ht 2019 med 17 g per portion. Och en minskning med 1 gr per portion från vt 2018 till vt 2019.

U50102