KOMMUNORGANISATION: Energianvändningen per helårsanställd i kommunorganisationen minskade med 25 procent från 2010 till 2023
och uppgick till 21,0 MWh per anställd 2023. Den totala energianvändningen minskade under samma period med 8 procent och uppgick 2023 till 114 705 MWh.

Mellan 2022 och 2023 minskade energianvändningen per anställd med 5 procent och den faktiska energianvändningen i kommunorganisationen minskade med 4 procent. El och uppvärmning stod för 86 procent av den totala energianvändningen medan resterande 14 procent utgjordes av transporter och arbetsmaskiner. Energianvändningen för el och uppvärmning minskade med 6 procent under 2023 jämfört föregående år medan transporter och arbetsmaskiner minskade med 8 procent.

Den största källan till utsläpp av växthusgaser är transporter som under 2021 stod för 46 procent av de totala utsläppen. Mellan 2020 och 2021 var utsläppen närapå oförändrade, det samma gällde för sektorn transporter. De kategorier som minskade utsläppen mest var industri samt avfall medan el och fjärrvärme samt arbetsmaskiner ökade något. Utsläppen som redovisas är genererade inom den geografiska kommunen och tar inte hänsyn till konsumtion.
Konsumtionsbaserade utsläpp följs upp på nationell nivå av Naturvårdsverket och sedan 2022 finns även beräkningar
på kommunnivå från Swedish environmental institute (SEI). Dessa beräkningar visar att Östersundaren släpper ut 6 319 ton CO2e per person och år i jämförelse med medelsvensken som ligger på 6 272 ton CO2e. Detta är då exklusive offentliga investeringar och konsumtion. Med dessa inräknat uppgår utsläppen till ca 10 ton CO2e per person och år. För att nå Parisavtalets mål om att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader behöver de konsumtionsbaserade utsläppen uppgå till högst 1 ton per person och år till 20502.

Utsläpp i detta nyckeltal omfattar jordbruk, industri, energiproduktion, bränslen mm i det geografiska området. Källa: RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) samt Nationella emissionsdatabasen.

Borgmästaravtalet
Östersunds kommun anslöt sig till Borgmästaravtalet 2009. Detta innebar att kommunen skulle minska växthusgasutsläppen med 60 % mellan 1990 och 2020 enligt SMED (Svenska miljödatabasen). När målet sattes verkade det omöjligt att nå, men genom minskningar inom sektorerna el och fjärrvärme, industri och transporter mm så har målet nåtts. 

Utsläppen är relativt låga jämfört med riket och jämförbara kommuner. Detta beror delvis på låg andel stora industrier i Östersunds kommun. Trenden är dessutom nedåtgående. En annan utsläppskälla är fordon.
Denna indikator beskriver totala emissioner av kväveoxider (NOx) avseende utsläppet från samtliga sektorer inom det geografiska området delat på invånare. Källa: SMED via SMHI och Nationella emissionsdatabasen.

Avståndet till skyddad natur är 1,6 km och snittet i riket är 2,0 km.

Dygnsmedelvärdet för partiklar PM10 vid mätstationen överskred miljökvalitetsnormen på 50 ug/m3 under 41 dygn 2023. Hittills under 2024 (1 januari - 30 april 20024) har dygnsmedelvärdet överskridit miljökvalitetsnormen 28 dygn.

Data eftersläpar ett år för den geografiska kommunen (2022) då data ännu inte är tillgängligt.

Geografiska kommunen: De fossila koldioxidutsläppen i Östersunds kommun som geografiskt område uppgick under 2022 till 101 241 ton. Utsläppen har minskat med 59 procent eller cirka 143 000 ton fossil koldioxid mellan 2010 och 2022. En stor del av minskningen härrör från att Jämtkraft levererar 100 procent förnybar el till sina lokalkunder sedan 2011. Under perioden 2011–2022 minskade utsläppen med endast 37 procent. Utsläppsminskningen efter 2011 är främst resultatet av en över 50-procentig minskning i bensinanvändning samt att torvanvändningen för kraftvärme successivt har minskat och fasades ut helt under 2022. Utmaningen för kommande år är framför allt relaterat till sektorn vägtransporter och arbetsmaskiner som utgör merparten av de fossila koldioxidutsläppen och där sänkningen av reduktionsplikten i bensin och diesel från år 2024 kommer att öka de fossila utsläppen.

Kommunorganisationen: 2023 uppgick de totala fossila koldioxidutsläppen i kommunorganisationen till 1 425 ton CO2. De årliga fossila koldioxidutsläppen har minskat med 86 procent eller cirka 8 740 ton koldioxid under perioden 2010 till 2023. Omräknat per anställd är minskningen 89 procent. Jämfört med 2022 minskade utsläppen 2023 med 19 procent eller ca 330 ton fossil koldioxid.

De kvarvarande fossila utsläppen att fasa ut är: 

1. Intern bränsleanvändning - Den huvudsakliga utsläppsminskningen ses i utsläpp från kommunens egna fordon och maskiner. Både diesel- och bensinförbrukningen minskade med över 30 procent 2023 till följd av utbyte av fossildrivna fordon mot förnybara alternativ.

2. Upphandlade maskin- fordons- och transporttjänster - Utsläpp från externa tjänster minskade något under 2023. Kommunen har arbetat aktivt senaste åren med att utöka antalet avtal som kravställs och följs upp mot fossilbränslefritt 2025. Att utsläppen inte minskar i så hög takt beror delvis på att fler avtal följs upp.
Under 2023 utgjordes 59 procent av bränsleanvändningen för de upphandlade tjänsterna av förnybart, jämfört med 2022 då andelen förnybart låg på 44 procent. Externa tjänster såsom maskintjänster, vinterväghållning och avfallstransporter står för ca 50 procent av kommunorganisationens fossila koldioxidutsläpp. Enligt befintliga avtal förväntas andelen fossila drivmedel minska och fasas ut helt efter 2025.

3. Uppvärmning fjärrvärme och oljepannor - Emissionsfaktorn för fjärrvärmen är relativt låg sedan torven fasades ut, däremot finns en viss del oljeeldning kvar för driftstopp- och uppstartsbehov. Enligt Jämtkraft ska detta vara utfasat, och fjärrvärmen 100% fossilfri under 2025 när KVV2 tas i drift.

Kommunen har ett fåtal oljepannor kvar i drift som behöver konverteras senast under 2025. 2023 stod olja för mindre än 1 procent av den totala energianvändningen i kommunens fastigheter att jämföra med fjärrvärme som stod för 51 procent av energianvändningen. Oljeanvändningen är utsläppsintensiv då den under 2023 stod för 48 procent av de fossila utsläppen från fastigheterna men endast stod för 1 procent av energianvändningen. Att jämföra med fjärrvärmen som stod för 51 procent av utsläppen men 52 procent av energianvändningen. 

4. Tjänsteresor - Utsläppen från kommunala tjänsteresor har senaste åren minskat och andelen tågresor kontra flygresor ökat. Detta är en följd av att kommunen 2016 införde klimatväxling av flygresorna. 2016 var koldioxidutsläppen från kommunens flygresor 425 ton, 2017 infördes klimatväxlingen och 2019 hade utsläppen sjunkit till 255 ton. Under 2020 och 2021 minskade utsläppen från flygresor markant, framför allt beroende på minskat antal resor till följd av coronapandemin. Under 2022 och 2023 sågs ett ökat resande igen men antalet resor var ändå 60 procent färre än innan pandemin. Andelen tågresor kontra flygresor har sedan klimatväxlingen infördes ökat för varje år men under 2023 sågs en tillbakagång. 2023 gjordes 75 procent av resorna med tåg kontra flyg. 

Den genomsnittliga körsträckan är jämförbar med liknande kommuner och något lägre än riket. Dock behöver körsträckan med bil minska betydligt för att kommunens mål om ändrad färdmedelsfördelning ska nås till 2030; 40% bil, 20 % kollektivtrafik, 40 % aktiva transporter med gång och cykel. Detta bidrar till målet om en fossilbränslefri kommun till 2030. Vid uppföljning 2023 var andelen bil 57%.

Indikatorn gäller: Total körsträcka i mil och år med personbilar registrerade i det geografiska området dividerat med totalt antal invånare i det geografiska området. Avser körsträcka för bilar registrerade i det geografiska området och säger ingenting om i vilka geografiska områden dessa bilar har kört. Avser bilar registrerade på såväl juridiska som fysiska personer. Källa Trafa.

Östersunds kommun har högre tillgänglighet till kollektivtrafik än riket och jämförbara kommuner. Det skapar goda förutsättningar för att nå kommunens mål om följande färdmedelsfördelning till år 2030; 40 % bil, 20 % kollektivtrafik och 40 % aktiva transporter med gång och cykel. Det är angeläget att det vid utveckling av staden ex nya bostäder, arbetsplatser och idrottsanläggningar säkerställs att det finns god tillgänglighet till kollektivtrafik. Under 2024 införs ett nytt linjenät vilket syftar till att öka andelen resande med kollektivtrafik.

Indikatorn anger; Andel befolkning i det geografiska området som har en trafikerad hållplats inom 500 meter från sin folkbokföringsadress. Med trafikerad hållplats avses hållplats, för samtliga trafikslag som trafikeras med minst en avgång per timme, vardagar mellan 06:00 och 20:00. Avståndet till hållplats utgår från fågelavstånd och beaktar inte väg- och gatunät. Källa SCB

Andelen fossiloberoende fordon i kommunorganisationen är 91%, vilket är högre än i riket och jämförbara kommuner. Det är i linje med att nå målsättningen om en fossilfri fordonsflotta 2025.

Vid årsskiftet drevs 91 procent av fordonsflottan (personbilar och lätta lastbilar under 3,5 ton) med förnybara bränslen, vilket är en ökning med 5 procentenheter sedan föregående år. Dessa utgjordes av bilar som drivs med biogas, el eller HVO100. Antalet fossildrivna bilar minskade med 33 jämfört föregående år (Figur 15). Gasfordonen utgjorde 36 procent av fordonsflottan medan elfordonen utgjorde 45 procent.

Vid årsskiftet 2023/2024 fanns det 467 tjänstefordon (personbilar och lätta lastbilar under 3,5 ton) i den interna fordonsflottan. Detta är en minskning med 7 fordon jämfört med föregående år, men en ökning med 100 fordon sedan 2016. Antalet elfordon ökade med över 50 procent jämfört föregående år medan övriga fordon minskade.

Antalet tunga fordon (över 3,5 ton) uppgick vid årsskiftet 2023/2024 till 69 och drevs till 77 procent genom HVO100, 10 procent biogas och 13 procent fossil diesel.

Mätmetod & Källa
Antal fossiloberoende personbilar samt lätta lastbilar i kommunorganisationen delat med totala antalet personbilar och lätta lastbilar i kommunorganisationen. Med fossiloberoende menas bilar som har möjlighet att köra på ett bränsle från förnybara källor men som inte nödvändigtvis gör det hela tiden. Bilar av typerna gas (CNG, biogas, naturgas, metangas), el, E85, laddhybrid (förutsatt att de kan laddas med sladd), vätgas samt bilar godkända av tillverkaren att köras på HVO100 (syntetisk diesel med förnybart ursprung) är inkluderade. Källa: Miljöfordon Sverige

I Östersunds kommun ökar omställningen av personbilsflottan i ungefär samma takt som för landet. I slutet av 2023 fanns det 2 653 laddbara fordon i kommunen, en ökning med 35 procent jämfört året innan. Av dessa utgjorde 61 procent personbilar och lätta lastbilar som endast går på el, 39 procent var laddhybrider och ca en halv procent bestod av eldrivna bussar och motorcyklar.
Vid årsskiftet 2023/2024 utgjorde laddbara bilar 7,4 procent av den totala bilflottan i Östersunds kommun som geografiskt område. Tillgänglig laddinfrastruktur är en förutsättning för utvecklingen av elfordonstrafiken. Antalet laddpunkter i Östersunds kommun fortsätter att öka men däremot i lägre takt jämfört med fordonen. I slutet av 2023 fanns det 266 laddpunkter fördelade på 67 offentliga laddstationer i kommunen, det är en ökning med 7 procent jämfört året innan och med över 160 procent sedan 2016.

Mätmetod & Källa
Antal fossiloberoende personbilar i det geografiska området delat med totala antalet personbilar i det geografiska området. Med fossiloberoende menas bilar som har möjlighet att köra på ett bränsle från förnybara källor men som inte nödvändigtvis gör det hela tiden. Bilar av typerna gas (CNG, biogas, naturgas, metangas), el, E85, laddhybrid (förutsatt att de kan laddas med sladd), vätgas samt bilar godkända av tillverkaren att köras på HVO100 (syntetisk diesel med förnybart ursprung) är inkluderade. Källa: Miljöfordon Sverige

Fler medborgare i Östersunds kommun (71%) tycker att Informationen från vad enskilda kan göra för att minska sin miljö- och klimatpåverkan fungerar bra jämfört med andra kommuner med fler än 50 000 invånare (59%) och jämfört med hela riket (56%).

Kommunen har antagit en reviderad Riktlinje för mat och måltider inom vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområden KS 00646-2023. Med sänkt ambitionsnivå gällande att uppnå andelen ekologiska livsmedel. 

Nyckeltalet visar den totala mängden måltidssvinn per ätande i grundskolan för år 2022. Värdet 53 gram var högre än för både riket och jämförbara kommuner och placerar Östersund bland de kommuner med högst måltidssvinn.

Av de 53 grammen är 18 g tallrikssvinn och 35 g serveringssvinn.

Nyckeltalet visar den totala mängden måltidssvinn per ätande i förskolan år 2022. Värdet 46 gram är lägre än för både riket och jämförbara kommuner och placerar Östersund i mellanskiktet bland Sveriges kommuner.

Av de 46 grammen är 18 g tallrikssvinn och 28 g serveringssvinn.

Andelen invånare i Östersunds kommun med fetma har ökat till 2022 men är fortsatt lägre än riket. Det är en högre andel män än kvinnor i kommunen som har fetma. Andelen invånare med fetma är de som beräknats ha ett BMI 30 eller högre.

Hälften av invånarna i kommunen beräknas ha övervikt eller fetma, dvs BMI 25 eller högre. (Källa: Hälsa på lika villkor, 2022). 

Andelen i Östersunds kommun som skattar sin hälsa som god har ökat mellan 2020 och 2022 och ligger nu i nivå med riket. Det är en högre andel män jämfört med kvinnor som skattar sin hälsa som god. 

Andelen vuxna invånare med gott psykiskt välbefinnande är något lägre i Östersunds kommun jämfört med riket. Resultatet hämtas från folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor, där den svarande får ta ställning till en rad påståenden kring sitt psykiska välbefinnande utifrån vilket ett samlat mått på psykiskt välbefinnande tas fram. Utvecklingen för kvinnor har varit negativ, och det är en lägre andel kvinnor än män som har ett gott psykiskt välbefinnande. 

Föräldrapenning är ett ekonomiskt stöd som föräldrar får för att kunna vara hemma och ta hand om sina barn i stället för att arbeta, söka arbete eller studera. Alla föräldrar som har vårdnad om ett barn har rätt till föräldrapenning. Föräldrar kan få föräldrapenning under sammanlagt 480 dagar per barn.

Andelen föräldrapenningdagar som togs ut av män i Östersunds kommun under år 2023 var 32,3%. Det visar på en ökande trend över tid och slår den tidigare högsta siffran från år 2018 då uttaget var 32%.

Även om det är en ökande trend så går utvecklingen väldigt långsamt när det gäller andelen föräldrapenningdagar som tas ut av män då kvinnor fortfarande tar ut resterande 67,7%. Östersund ligger på en något högre nivå än både jämförbara kommuner och riket i stort, vilket är en trend som består.

Tillfälliga föräldrapenningdagar, eller VAB-dagar, är dagar då föräldrar eller vårdnadshavare kan få ersättning från Försäkringskassan för att stanna hemma och ta hand om ett sjukt barn. Det innebär att när ett barn blir sjukt och föräldern eller vårdnadshavaren inte kan gå till jobbet, kan pengar betalas ut för att täcka förlorad inkomst under de dagar som används för att vårda barnet hemma.

Under år 2023 tog män i Östersunds kommun ut 38,7% av alla tillfälliga föräldrapenningdagarna (VAB-dagar), vilket är den lägsta andelen sedan år 2018. 

Målsättningen är att män och kvinnor ska dela lika på andelen tillfälliga föräldrapenningdagar (VAB) i Sverige. Utvecklingen går långsamt även om trenden är att mäns uttag av VAB-dagar ökar över tid både i Östersunds kommun, i riket och i jämförbara kommuner. Resultatet visar att Östersunds kommun ligger något bättre till än riket och jämförbara kommuner.

Kvinnors disponibla mediannettoinkomst jämfört med mäns disponibla mediannettoinkomst gäller för personer som är 20 år och äldre och folkbokförda i kommunen. Disponibel mediannettoinkomst är den summa pengar en person har kvar efter skatt, avgifter och mottagna bidrag. Detta belopp är ett mått på den inkomst som individen faktiskt kan använda för konsumtion och sparande. Medianen visar den typiska inkomsten i en grupp, där hälften tjänar mer och hälften tjänar mindre. Median ger en bra bild av en typisk inkomst utan att påverkas av extremvärden.

I Östersunds kommun uppgår kvinnors disponibla mediannettoinkomst som andel av mäns disponibla mediannettoinkomst till 86,39% under år 2022 och det följer en svagt positiv trend  Östersunds kommun ligger därmed högre än riket och jämförbara kommuner och placerar sig i den övre tiondelen. Kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns mediannettoinkomst i riket var under år 2022 79,69 %.

Nyckeltalet "Anmälda brott om grov kvinnofridskränkning i kommunen, antal/100 000 invånare" visar hur många brott gällande grov kvinnofridskränkning som har anmälts i kommunen per 100 000 invånare. För att få fram siffran tar man antalet anmälda brott och delar det med kommunens totala antal invånare, och multiplicerar resultatet med 100 000. Detta gör det möjligt att jämföra brottsstatistik mellan kommuner, oavsett storlek. Kommunstatistiken bygger på uppgifter om var brottet skett, men ibland saknas uppgift om brottsplats för det anmälda brottet, vilket kan ge ett bortfall i statistiken. 

Utfallet för år 2023 på var 15 anmälda brott om grov kvinnofridskränkning per 100 000 invånare. Det innebär en minskning från år 2022 då antalet var 22 anmälda brott. De tre senaste åren, från år 2020, har Östersunds kommun legat på betydligt högre nivåer jämfört med riket (genomsnitt för alla kommuner, ovägt medelvärde) och andra kommuner med mer än 50 000 invånare. År 2023 hade antalet anmälningar i Östersunds kommun sjunkit och ligger på rekordlåga nivåer. Sett till riket har Östersund fortfarande ett högre utfall men ligger närmare jämförelsen med andra större kommuner med mer än 50 000 invånare.

Nyckeltalet "Anmälda misshandelsbrott mot kvinna, inomhus, bekant med offret, antal/100 000 invånare" visar hur många anmälda fall av misshandel mot kvinnor över 18 år som sker inomhus av någon de känner i Östersunds kommun. Siffran räknas per 100 000 invånare i kommunen för att underlätta jämförelser. Nyckeltalet används för att visa antalet anmälningar där kvinnor utsatts för våld i nära relation.

I Östersunds kommun anmäldes 185 misshandelsbrott av denna typ (per 100 000 invånare) år 2023. Utfallet för riket är 180 anmälningar, där riket motsvarar alla kommuner i Sverige (ovägt medel) vilket visar att Östersunds kommun har ett högre antal anmälda brott. Östersund har dock ett marginellt lägre utfall jämfört med övriga kommuner med mer än 50 000 invånare.

Trenden över flera år visar att anmälda misshandelsbrott mot kvinna, inomhus, där förövaren varit bekant med offret ökar. År 2021 noterades det högsta antalet anmälningar sedan 2016 med 191 anmälda brott. Sett till den lägsta noteringen år 2017 har vi haft en ökning av anmälningar även om det varierar något från år till år.

Tilliten till andra är fortfarande något högre i Östersunds kommun än i riket. Dock har andelen sjunkit och något fler uppger att de i allmänhet inte kan lite på andra människor 2022 jämfört med 2020. Det är en högre andel män än kvinnor som uppger avsaknad av tillit till andra. 

På områdesnivå uppger en högre andel i Odensala än i kommunen i stort att de litar på de flesta människor. I Torvalla är situationen den omvända. I länet är tilliten lägre bland unga vuxna, 16 - 29 år, än i andra åldersgrupper.

I Östersunds kommun uppger en högre andel jämfört med riket att de avstått från att gå ut ensamma på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Det är en betydligt högre andel kvinnor än män som uppger att de avstått från att gå ut ensam.

Nyckeltalet kommer ses över i T2:an då RKA (Kolada) gjort förändringar

Den totala andelen i Östersunds kommun som svarat "Inte alls orolig" eller "Inte så orolig" på frågan "Hur orolig är du för att bli utsatt för våldsbrott eller hot om våld" i SCBs medborgarundersökning år 2023 är 84%. De som har svarat "Vet inte" har exkluderats. Utfallet för riket är 79% vilket visar att det är färre i Östersunds kommun som är oroliga att utsättas för våldsbrott eller hot om våld.

När resultatet delas upp på män och kvinnor så är motsvarande siffra för män 88% och för kvinnor 81% i Östersunds kommun. Det visar att kvinnor i kommunen är något mer oroliga för att bli utsatta för våldsbrott eller hot om våld.

Bruttoregionprodukt (BRP) är den regionala motsvarigheten till det nationella måttet – bruttonationalprodukt (BNP). BRP är det samlade värdet av alla producerade varor och tjänster i en region under ett år. BRP visar hur stor produktionen är räknat i kronor. Här visas BRP dividerat med antal invånare i kommunen. Östersunds kommuns BRP ligger högre än rikets BRP, men lägre än utfallet för kommuner över 50000 invånare. Det såg även ut så för åren 2019 och 2020.

Positiva värden indikerar ett högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Östersunds kommun uppvisar år 2023 ett positivt värde på 6,04 % för förskola, fritidshem, grundskola, gymnasieskola, individ och familjeomsorg samt vård och omsorg för äldre, exklusive LSS. Detta är en ökning från år 2022 med 1,51 %. Utfallet år 2023 är högre än för riket och betydligt högre än för jämförbara kommuner som låg på -2,51 %

Nyckeltalet anger verksamhetens resultat dividerat med erhållna skatter och statsbidrag. Verksamhetens resultat består av verksamhetens nettokostnader, skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning.

Östersunds kommun hade för år 2023 ett lägre resultat jämfört med såväl riket som liknande kommuner.